Svensk björk – ett smörgåsbord för amerikanska kusinen 

Amerikansk kopparpraktbagge (Agrilus anxius) angriper björk och om den skulle lyckas få in en fot i den svenska björkskogen har den ett dukat bord och rätt klimat. Om den etablerade sig skulle björkproduktionen kunna minska med upp till 80 procent, befarar Jordbruksverket.  

SLU har bedömt risken för att denna skadeinsekt ska drabba Sverige som liten. Enda färdvägen hit är som fripassagerare på importerat växtmaterial, virke och träprodukter, vilket kontrolleras noga, och den har aldrig påträffats i exporterat material och hittills inte utanför Nordamerika över huvd taget.  

Dock importeras en del träflis från USA, och flis är svårkontrollerat. 

Att den orsakar så stora skador har fårr Jordbruksverket att trots den låga risken skapa en krisplan. Vid ett angrepp kommer området där den påträffats att avgränsas och björkar inom ett visst område från angreppet att avverkas. 

Ju fler som är medvetna om baggen, desto större är chansen till tidig upptäckt och utrotning, men baggen är svår att skilja från sina ofarliga svenska släktingar med blotta ögat. Forskare från bland annat SLU har därför tagit fram ett dna-test som möjliggör snabb och säker artbestämning i fält.  

– Det är en enklare och snabbare variant av PCR-test som användes under covidpandemin. Metoden är enkel och kan användas i fält och svaret kommer efter cirka 40 minuter, berättar Sezer Olivia Kaya, doktorand på Trees for me vis SLU, som ingick i forskarlaget. 

För att göra ett sådant test krävs det artspecifika så kallade primrar för den art man vill testa, i detta fall för kopparpraktbagge. En primer består av korta, specifika dna-sekvenser som fungerar som ett facit vid testet. Har man rätt primrar kan man med en metod som kallas lamp (loop-mediated isothermal amplification) kan man snabbt och effektivt identifiera en arts specifika dna-sekvenser.  

– Den vuxna skalbaggen är kortlivad och svår att hitta, men bakom D-formade hål på stammen finns larver som äter sig fram mellan bark och ved längs uppgnagda gångar som efter hand fylls med frass, alltså insektsbajs, säger Sezer Olivia Kaya.  

Dna från frass, larver och/eller vuxna insekter blandas i ett provrör med bland annat primerar och dna-polymeras, ett enzym som är aktivt i celldelning.  

– Provröret värms till en konstant temperatur i en liten transportabel maskin. Om insektens dna matchar primrarna aktiveras dna-polymeraset och börjar kopiera dna-sekvensen väldigt snabbt. Om resultatet är positivt produceras en synlig indikator som syns som en kurva på maskinen, berättar Sezer Olivia Kaya.  

Jordbruksverket har visat intresse för forskningsprojektet och Sezer Olivia Kaya är glad om metoden kommer till användning. Vid ett eventuellt fynd måste artbestämningen gå snabbt för att undvika invasion. 

– Det gäller att vara proaktiv och ha verktyget färdigt och klart att använda i god tid. Det kan hjälpa att undvika katastrof. Okunskap ledde till att virke infekterat med smaragdpraktbagge transporterades runt i USA. Invasionen blev ett faktum, säger hon.  

Kopparpraktbaggen är egentligen en sekundär skadegörare, liksom granbarkborren. Normalt attackerar den bara björkar vars motståndskraft är nedsatt av torka eller andra skador, men ett varmare klimat i kombination med försvarslösa, importerade björkar att leva på får populationerna i Nordamerika att växa. Beteendet riskerar att förändras så att baggarna angriper även friska björkar. 

Larvgångarna avbryter transporten av socker från kronan till rötterna, och transporten av vatten och näring från rötterna upp i trädet. Till slut dör björken.  

I andra världsdelar skulle effekterna kunna bli ännu värre än i Nordamerika, eftersom inhemska björkarna har utvecklas tillsammans med kopparpraktbaggen. Vid ett angrepp känner de igen baggen och attackerar den med kemiska ämnen. Det gör inte andra björkar.  I ett försök såg forskare i USA att nästan alla asiatiska och europeiska björkar som utsattes för angrepp dog. Av de inhemska dödades bara 20 procent. 

Det finns flera svenska praktbaggar inom släktet Agrilus som lever på björk och kan orsaka liknande, mindre skador och D-formade utgångshål, precis som den fruktade amerikanska kusinen.  

Det är svårt att artbestämma skalbaggar, larver eller gnagspår från släktet enbart på utseendet, så kontakta Jordbruksverket om du hittar en misstänkt bagge eller ser tecken på angrepp. 

Försök inte själv bekämpa skalbaggar eller larver. Flytta inte växter eller växtdelar från området, och flisa inte den angripna björken.  

Läs mer i broschyr från Jordbruksverket 

Fakta / se spåren 

Se upp med dessa tecken på björkar:  

• D-formade utgångshål som är 3-5 mm breda. 

• Slingrande åsar eller upphöjningar på barken. 

• Larvgångar under barken, tvärs över trädets längdriktning, fulla av gnagmjöl som liknar finkornigt sågspån.  

• Om angreppet går långt vissnar grenar så att björkens krona gulnar eller glesnar.  

Fakta / Agrilus anxious 

• Färdigutvecklade vuxna kopparpraktbaggar gnager sig ut ur trädet mellan maj och juni.  

• Då skapas de typiska D-formade utgångshålen som är 3–5 millimeter breda. 

• Den vuxna skalbaggen är smal, kopparbronsfärgad och 5 till 13 mm lång. 

• Larverna är beige-vita, tillplattade, med stora huvuden som är bredare än resten av kroppen. De kan bli upp till 40 millimeter långa. 

• Larverna har tio segment och på det sista finns två hårda, tandlika strukturer som liknar mörka spröt.  

• Larverna förpuppas i den yttre veden.