Svårt jämföra stamprislistor

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
Sedan några månader har Södra introducerat skördarmätning med stamprislista. Sveaskog har stamprislistor sedan flera år tillbaka.

Skördare
Skördarmätning kräver full kontroll på aggregaten.
Krav på ”krönt” utrustning måste gälla generellt.
Foto: Lars Davner

Virkesmarknad. Stamprislista är en ny prissättningsmodell för avverkningsuppdrag. Köparen betalar ett kubikmeterpris (kr/m3fub) som baseras på trädets diameter i brösthöjd (DBH-klass) istället för pris per stock som är beroende av stockens toppdiameter och längd. I princip ska skördarmätningen ge samma resultat som en inmätning vid industrin. Skillnaden är att skördardatorn gör jobbet och skogsägaren kan få betalt relativt snart efter att skördarlistan skrivits ut. För köparen innebär det att priset sätts oavsett hur stammen kapas, vilket ger frihet att snabbt ladda in nya apteringsinstruktioner om marknadens krav plötsligt ändras.
–Det här är ytterligare en affärsform, säger Urban Blomster, marknadschef på Södra. Än så länge… säger han.
–Jag kan tänka mig att nästa steg är samma metod som finländarna alltmer praktiserar. Där ligger även den ordinarie prislistan i datorn. Då går det att jämföra de båda prislistorna, den ordinarie och stamprislistan. Men vi måste lära oss gå innan vi springer.

Annons
Annons

När Södra och Sveaskog använder stamprislistor bedöms inte kvaliteten stockvis vid industrin. Den bestäms istället objektsvis utifrån trädens ålder och brösthöjdsdiameter. I Sveaskogs fall tar man också hänsyn till var trädet växer, breddgrad och höjd över havet. Dessa variabler bestämmer kvaliteten och ligger till grund för betalningen.

Ger då stamlistan verkligen lika mycket i betalning till skogsägaren som när man mäter in virket vid industrin?
–Vi har jämfört utfallet av en stamprislista med det inmätta virket och vi hävdar att nivåerna på betalningen är densamma. För att vara säkra så här i början mäts ”stamfelsveden”, alltså stockar med kvalitetsfel, även vid ordinarie virkesmätning och jämförs med skördarnas klassning. Felet ska då ligga inom plus/minus 2 procent. Det är en trygghetsfråga för skogsägaren, menar Urban Blomster.

Du som är medlem kan läsa hela artikeln och resten av tidningen på medlemssidorna.

SKOGEN 9/12

 

Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • Färre återväxtkontroller i år

    Skogsstyrelsen meddelar att de som följd av minskad budget kommer att utföra färre kontroller av såväl skogsåterväxt som biotopskydd.
  • Annons
  • Holmen investerar i byggträ

    Holmen investerar i sina sågverk för att öka såväl volymer som förädling av byggprodukter.
  • Skogspodden möter Göran Örlander

    I  avsnitt 95 samtalar Skogspodden med Göran Örlander om bland annat askåterföring och gödsling. 
  • Annons
  • Matrisfub ges extra tid

    Biometria kan ge dispens för fortsatt användning av så kallad matrisfub fram till i sommar. Dispensen gäller sågverk som är på väg, men inte hunnit slutföra, bytet av mätmetod.
  • Fortsatt få nya områdesskydd

    Bildandet av formellt skyddade skogar var fortsatt rekordlågt under förra året, enligt Skogsstyrelsen.
  • Annons