Svårt att samverka om skogens vatten

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Hur skogen sköts har stor betydelse för landets vattendrag – och i slutändan även för Östersjön. Skogsägare skulle behöva samverka kring vattenkvaliteten. Men någon behöver ta ledarrollen, visar en ny studie från Umeå universitet.

En mycket stor del av Sveriges vatten rinner genom privatägd skogsmark. 
– De skogsbruksåtgärder som tas uppströms i skogen påverkar vattenkvalitén nedströms. De kumulativa effekterna påverkar sedan i sin tur vattenmiljön i Östersjön, säger Irina Mancheva, doktorand i statsvetenskap och författare av studien, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Annons
Annons

Även om en enskild skogsägare tar hänsyn till vattnet i skogsskötseln på sin fastighet är vattenkvaliteten redan påverkad av åtgärder som görs uppströms. Därför måste tillräckligt många ta hänsyn till vattnet i sitt skogsbruk om vattenkvalitén i hela avrinningsområdet ska förbättras.

– Genom att samverka för en förbättrad vattenkvalité i avrinningsområdet kan skogsägare förutom att få vatten med god kvalité inom sin fastighet kunna göra ytterligare vinster, till exempel genom förbättrade fiskemöjligheter, säger hon.

Men studien visar att det inte lätt att samarbeta med många aktörer. Det finns även stor osäkerhet kring vad som är ”bästa praxis”. Därför riskerar skogsägarna att lägga mycket tid och resurser på att samverka utan att åstadkomma önskat resultat.

- Dessa problem skulle delvis kunna kompenseras om någon tog på sig ledarskapsrollen och försökte utbilda och motivera flera skogsägare att samverka för att lösa problemen. Den rollen är dock mycket tids- och resurskrävande. Om de statliga myndigheterna vill att enskilda skogsägare ska samverka kring skogsvatten och ingen annan hittills har tagit på sig ledarskapsrollen, då krävs det att myndigheterna själva gör det, säger Irina Mancheva.

 

Publicerad:
  • Värmekarta

    Naturvård med ekonomitänk

    FORSKNING. Om man kan skydda skog som är dyr att avverka kan man gynna både ekonomiska och biologiska värden och även undvika konflikter. Forskare vill utveckla en metod att identifiera lämpliga områden.
  • Annons
  • Timmerbil vid mätstation

    Nu kan mer rötved bli massaved

    SYSTEMBYTE. Massavedens nya kvalitetsklasser kan göra dagens energived till massaved. I alla fall i högkonjunktur. På sikt kan det höja virkespriserna.
  • Ulf Rydja

    Klimatguide ger framtidsfrågor en skjuts

    Hur ska man tänka om klimatet och den egna skogen? En tankeväckande möjlighet att få några svar finns med Skogsstyrelsens klimatguide på nätet. SKOGEN testar.
  • Annons
  • Hjälp forskare att rädda asken

    ”Hjälp oss att rädda den utrotningshotade asken”. Nu ber forskare om allmänhetens hjälp att hitta friska träd som behövs för att få fram en ny, frisk askpopulation.
  • Ökad försäljning av limträ

    Limträ tar andelar i byggbranschen trots minskat bostadsbyggande.
  • Annons