I Parisöverenskommelsens stipuleras minskning av CO2 -utsläpp fram till år 2035 och då räknas inte utsläpp från biobränsle in.
CO2- utsläpp som kommer från biobränsle som nyligen bildats i skogen är precis lika skadlig eller nyttig, välj själv, som fossil diesel som bildades för hundratusentals år sedan. Därför anser jag att de borde behandlas lika. För att minska användningen av fossil diesel stipuleras i Parisöverenskommelsen en reduktionsplikt innebärande en inblandning av minst 30 procent biodiesel i all diesel vilket fördyrar den i Sverige med fyra till sex kronor per liter.
Motivet för särbehandlingen av biobränsle anges vara att nästa generation skog kommer att hämta CO2 ur luften vilket beräknas ge netto noll i utsläpp under en skogsgenerations växtcykel.
Det finns dock ingen garanti för att den nya skogen etableras fullt ut. Den avverkade marken kommer att till viss del tas i anspråk för vägar, tomtmark, vindkraftverk (tomt plus tillfartsväg). Dessutom har CO2-upptaget i trakthyggesbruket i flera fall konstaterats sämre än beräknat.
Särbehandlingen av CO2- utsläpp från biobränsle sprider en misstänksamhet mot miljöarbetet i sin helhet.
Den största anledningen att opponera mot denna särbehandling av CO2 -utsläpp från biobränsle är att den främjar dammsugning av skogsmarker för att ta ut lågprisvirke efter avverkningar.
Bättre är, i varje fall på marker med lägre bonitet, att låta lågprisvirket vara kvar och ombildas till växtnäring åt kommande skogsgenerationer.
Främst det svenska storskogsbruket tar ut på tok för mycket biomassa med sitt var 40 – 60 år återkommande trakthyggesbruk. Låt virke med låga priser ligga kvar i skogen. Samtidigt slipper skogsägarna fundera på en kostsam gödsling av skogsmark som resulterar i övergödning av vattendrag och lokalt många försvunna arter.
Risken för att dammsugningen av virke för biodiesel kommer att öka är stor när nu nackdelarna med främst befintlig vindkraft klarläggs. Branschen är definitivt olönsam hur man än räknar. Skadorna på miljön är allt påtagligare och olägenheten för människorna och i skogen levande djur, som renarna, omvittnade.
Hitintills har politikerna räknat med att utbyggnaden av vindkraften skulle ge Sverige den fördubbling av elkraft som är efterfrågad. Men det visar sig inte möjligt och när då även den stora förhoppningen på biobränslen visar sig orealistisk har Sverige ett olöst problem – för lite kraft. Men svaret ligger inte i skogen.
Användningen av sol och vind för kraftproduktion med dess brist på kontinuitet kan aldrig ersätta vatten och kärnkraft. På kort sikt kan bara Sveriges brist på kraft lösas genom fossildrivna kraftverk som Öresundsverken. Att därmed Sveriges utsläpp överstiger Parisöverenskommelsen under fem – tio år är en liten skada i jämförelse med om samhälle och näringsliv inte får sitt kraftbehov tillfredsställt. Så länge Kina, Indien och Ryssland, som exempel, ökar sitt CO2 utsläpp för varje år kan lilla Sveriges utsläpp inte påverka klimatet i någon mätbar utsträckning.
På längre sikt finns idag ingen annan teknik tillgänglig än kärnkraft.
RÄTTELSE: Uppgiften om reduktionspliktens fördyring av diesel korrigerades 23/5.
WILHELM DYRSSEN, skogsägare