Svamp ger alm nytt hopp

14 december 2020 FORSKNING, Kunskapen om hur mikroorganismer påverkar varandra och skogens träd utvecklas ständigt. Till exempel har man nu hittat en snäll svamp som kanske kan användas mot almsjuka.

Svamp ger alm nytt hopp

En svamp som har hittats på spanska almkloner ger hopp om ett motmedel mot almsjuka. I laboratorietester har den skapat så kallad kemisk antagonism hos den skadesvamp som orsakar almsjukan.

Det innebär att endofyt­svampen, den goda svampen, utsöndrar ämnen som gör att skadesvampen vänder sig bort som på bilden i mitten, där endofytsvampen är den som är orange.
– Antagonismen är en stark och lovande egenskap. Alm­svampen visar potentialen, hoppet. Tänk att vi kan hitta sådana här spännande mekanismer och interaktioner. Det finns säkert många svampar som kan motverka trädsjuk­domar, det gäller bara att hitta dem, säger Johanna Witzell som är forskare i skogspatologi på SLU i Alnarp.

Denna svamp hittades 2015 på spanska almkloner i ett sam­arbete med spanska forskare. Man upptäckte att den var vanligare hos almar som inte påverkades så mycket av almsjukan.
Eventuellt kan svampen ympas in på almplantor och höja deras resistens genom biokontroll, det vill säga växtskydd som utnyttjar naturliga mekanismer. Sådan tillämpning ligger dock långt fram. Då ­måste interaktionen förädlas till en produkt och svampens eventuella påverkan på miljön och andra organismer först analyseras noggrant. Att be­döma hur den fungerar på lång sikt tar tid, och det långa perspektivet är extra viktigt när det gäller träd.

Carmen Romeralo från Spanien och Patrick Sherwood från USA. SLU:s skogspatologilaboratorium har vuxit snabbt. Här två gästforskare, Carmen Romeralo från Spanien och Patrick Sherwood från USA. Foto: Johanna Witzell
Svampen ger hur som helst ­viktig information om svampars samexistens, och hur man kan nyttja deras interaktioner. Det behövs mycket resurser och arbete för att komma ­vidare, men det handlar om utvecklingsarbete snarare än forskning för att få det att ­fungera i praktiken.

Upptäckten är ett led i arbetet vid skogspatologilaboratoriet på SLU i Alnarp, där nya forskningsmetoder utvecklas snabbt och ger förbättrade möjligheter att studera trädens svampsamhällen. Skogspato­logigruppen, där Johanna Witzell ingår, har växt från tre personer till tio som forskar kring hur svamparnas och andra mikroorganismers samspel bättre kan användas för att skydda träd.
– Mikroberna påverkar många av trädets egenskaper, och denna forskning har öppnat ett nytt sätt att se på träden. Tidigare har man bara fokuserat på genetik och förädling, men trädens mikrobsamhällen kan spela en stor roll för bland annat sjukdomsresistens och tillväxt, säger hon.

 Johanna Witzell Johanna Witzell är en av forskarna vid skogspatologiska laboratoriet. Foto: Jesper WitzellSkogspatologigruppen arbetar med skogsskador och deltar i internationella forsknings­samarbeten, men jobbar även med att hitta skötselmässiga lösningar för det svenska skogsbruket.
– Skogssektorn och allmänheten ställer frågor och vill veta diagnoser, det är en indikation på att vår kunskap och kompetens behövs. Det är roligt och givande att kunna svara dem, säger Johanna ­Witzell.
– Vi får mycket tillbaka och får veta vilka forskningsfrågor som är relevanta. Det visar att det finns behov och efterfrågan på vårt arbete, vilket under­lättar att få finansiering för forskningsprojekt.
I labbet arbetar man längs många spår. Man utvecklar dia­gnostik för att hitta nya sjuk­domar i tidigt skede. Nya skadegörare måste hittas snabbt, har de hunnit sprida sig är det omöjligt att stoppa dem.

Man försöker också hitta olika tekniska möjligheter, bland annat för att skanna av hela containrar med importerade växter på en gång.
– Dagens stickprovskontroller ger oss ingen överblick av hela containern. Det syns inte alltid att en växt är påverkad av skadliga insekter eller svampar som kommer att föröka sig då den planteras ut. Skadegörarna sprids till skogen från träd­gårdar, parker och kyrkogårdar där man planterar ofta.
Och behovet finns. Nyligen köpte skogspatologigruppen ett antal krukodlade växter i några slumpvis utvalda butiker och hittade Phytoph­thora i ­jorden flera av dem. Det är en grupp svampliknande organismer som kan angripa alla våra inhemska trädslag, främst lövträd men även gran och tall.
Det angripna trädet infek­teras från rotsystemet och­ ­svälter. Det dör sällan, men ­försvagas och angrips ofta av andra svampar som röta. Även unga träd angrips, men de visar inte alltid symptom.

Bland den senaste molekylärbiologiska tekniken finns bärbara dna-analysinstrument i storlek av en mobiltelefon. Tack vare nya analysmetoder får man upp en lista på alla svampar som finns i ett jordprov. Med ny teknik kan man också hitta dna-spår av skadliga organismer i till exempel vatten, även om man inte hittar själva skadegöraren.

SKOGEN 11/2020

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Teodor är ny vd inom Moelven
SkogsJobb