Per dygn kommer 25-35 lastbilar med släp att tippa 140 kubik flis i tippfickor för lagring i silotorn. Och en fartygslast med 2000 ton skogsflis räcker i knappt ett dygn. En välta med grot i skogen från ett sådant fartyg skulle bli 125 meter lång!
Ägaren till Igelstaverket, Söderenergi, har skrivit avtal med bland annat SCA, Såtab, Sveaskog och Naturbränsle (Mellanskog, Setra m.fl.). Man gör även affärer med Södra.
Men Såtab (Norrskog), ger väl långväga transporter?
— Flisen därifrån kommer med tåg, så jag ser inga problem med det, ju större lass desto mindre miljökostnader för transporten, Det gäller i ännu högre grad flisen vi får per båt, säger Jan Steinle, bränslechef på Söderenergi.
En dryg mil från verket i Nykvarn byggs en biobränsleterminal för järnvägen. Därifrån blir det lastbilar, cirka 15-20 per dygn. Varför så långt bort, när det finns räls på närmare håll? Jan Steinle drar på svaret.
— Visst hade det varit bra att ha terminalen på närmare håll. Men här var ont om utrymme, terminalen är 8 hektar stor. Och nu är det som det är, säger han.
Jan Steinle är en utbildad till skogsmästare. Han är 41 år men det märks att han har varit med på de flesta ställen i skogen. Sedan sex år har han sysslat med bränslen till Söderenergis pannor. Dessförinnan var han på SCA Norr-bränslen. Han sitter också med i ESS-projektet som leds av Skogforsk för att bland annat utveckla skörd och hantering av stubbar.
Området för uppköp av bränslen för direkttransport till verket sträcker sig i en radie på 15 mil från Södertälje. Det skapar ett sug efter råvara i hela Mälardalen och intresset för anläggningen är därför stort. Föreningen Skogens Höstexkursion med Mellanskog besöker Igelstaverket i september.
Text: Lars Åkerman larsakerman@telia.com