Det är en enda aktör, skogsvårdsföreningarna, som bjuder ut medlemmarnas virke på börsen.
Skogsvårdsföreningen för över en post eller ett objekt till Puumarkkinat, efter att skogsägaren anmält sitt intresse att sälja.
Ett femtiotal registrerade köpare kan sedan bekanta sig med vad som är till salu i realtid. De ser var objekten ligger och budgivning kan uppstå med stigande priser som följd. Köparen har också möjlighet att besöka objektet i fält. Säljaren kan följa budgivning och också jämföra med andra liknande objekt.
– På det sättet får skogsägaren ut bästa priset för sin leverans. Ju fler försäljningsobjekt som läggs ut på tjänsten desto stabilare prisnivå. Om säljaren tycker priset blir för lågt kan denne säga nej, konstaterar Jan Slotte, verksamhetsledare på Skogsvårdföreningen Österbotten.
På sajten ligger dagligen drygt 500 avverkningsobjekt ute som innehåller ungefär 50 000 fub.
– Första året såldes 15 milj fpb virke via börsen, så man kan säga att starten varit mycket lovande, säger Jan Slotte. Det betyder på årsbasis att över femtio procent av virkeshandeln utspelar sig på Puumarkkinat.
Det är Lantbruksproducentförbundet MTK i Finland och skogsvårdsföreningarna som driver och äger Puumarkkinat.
Börsens succé kan förklaras med ägarsituationen i Finland. Av de 50 miljoner kubikmeter fub som avverkas varje år sker 40 miljoner på privatägd mark.
– I Finland är medelarealen 25 hektar (Sverige 50), och många är inte större än två, tre hektar, säger Jan Slotte och avslutar med att förklara varför den kooperativa tanken är så stark bland finländska skogsägare.
– Cirka nittio procent av de privata skogsägarna är medlemmar i en skogsvårdsförening. Behovet av kooperativa lösningar har varit nödvändig med tanke på att det finns så många små skogsägare. Föreningarna har ingen likhet med de svenska som äger industrier. De finländska är renodlade serviceorganisationer.
SKOGEN 12/2014