SKOGEN #12 Tema skogshistoria 

Stenåldern i ett nötskal 

20 januari De första skånska skogsbrukarna kan ha varit stenåldersmänniskor som röjde fram hassel för att gynna nötproduktionen. Tusentals år senare berättar nötternas skal om hur landskapet såg ut.  

Stenåldern i ett nötskal 
Kanske kommer forskare om flera tusen år att kunna dra slutsatser om vår tids skogsbruk genom att analysera just de här hasselnötternas skal. Foto: Karin Bernle .

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Tur för stenålderns skåningar att det fanns gott om hasselnötter när hjortjakten gick snett. Öppen blandskog av hassel och tall täckte en tredjedel av landet, men när ädellövet vandrade in från söder blev skogen allt tätare och mörkare. 

Geologen Karl Ljung på Lunds universitet studerar hur skog och miljö har utvecklats från istid till i dag, och hur människan har påverkat och utnyttjat skogen som resurs. Till sin hjälp har han nötskal från arkeologiska utgrävningar runtom i Skåne. 

– Vi kan se att hasselnötterna har fått mer och mer sol i takt med att jordbruket växte fram och landskapet öppnades, säger Karl Ljung.  

Genom att studera nötskalen med isotopmetoder får forskarna en bild av hur hasseln vuxit. De kan jämföra de bevarade skalen med färska nötter för att räkna ut hur mycket sol stenåldersnöten fick och därmed om den växte i tät eller i öppen skog.  

Karl Ljung.

Isotopsignalerna skiljer sig mellan nötskal från olika ställen, trots att de ligger nära varandra, så troligtvis är det människan som har ökat öppenheten.  

Det finns teorier om att människor kom tillbaka och plockade nötter år efter år och att de röjde för hasseln för att gynna nötproduktionen.  

– Kanske har stenåldersmänniskorna ägnat sig åt skogsbruk. Det finns tankar om att man brukat skogen ungefär som en skogsträdgård, säger Karl Ljung. 

Det arkeologiska hasselnötsmaterialet är för litet för att ge definitivt svar, men forskningen fortsätter både i Skåne och på andra platser i Norra Europa.  

– Isotopmätningar på hasselnötsskal från arkeologiska utgrävningar kan bilda underlag för en karta över hur öppen eller sluten skogen har varit under de senaste 9 000 åren. Vi kan även konstruera mikromiljöer som visar hur skogen såg ut på stenåldern, säger Karl Ljung.  

Att kunna se öppenhet eller slutenhet ger en dimension till, utöver fakta som hur mycket hassel eller hur stor andel tall det har varit. 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb