Foto: LE Carlsson, SKOGENbild - Azote Library.
Att skogen är extra väldoftande kan vara ett tecken på att träden är klimatstressade, enligt forskning från Lunds universitet.
Terpener är organiska dofter som många av oss tycker om och förstärker naturupplevelsen när vi vandrar i skogen. Men terpener är också något som träden använder för att försvara sig. Det kan handla om försvar mot luftföroreningar, höga temperaturer och insektsangrepp.
Annons
– Även om trädens gaser doftar gott så är de ofta ett tecken på att skogens balans är påverkad och att träden är under någon form av stress som bland annat beror på att klimatet ändras, säger Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Han är en av dem som ingår i projektet Climb-Forest som samordnas av Lunds universitet och där ett tiotal europeiska länder ingår. Projektet finansieras av EU med 60 miljoner kronor.
Forskarna i Lund har fördjupat sig i hur klimatförändringarna påverkar trädens dofter.
Att trädens terpener har ökat efter torkan år 2018 är tydligt, enligt Thomas Holst.
– Insekten granbarkborren har blivit mycket mer aktiv i sina angrepp på skogen – attacker som resulterat i att den stressade skogen påtagligt utökat sitt försvar av terpener, säger han
Det kan möjligen vara så att utsläppen av terpener bidrar till att fler partiklar bildas i luften och att moln så småningom uppstår, enligt forskarna.
– Det skulle då kunna bli en självreglerande process där ett varmare klimat gör att träden släpper ifrån sig mer doftämnen, som i sin tur leder till ökad molnbildning och i nästa steg bidrar till en nedkylning av klimatet, säger Adam Kristensson, aerosolforskare inom kärnfysik vid Lunds tekniska högskola, och koordinator av det europeiska projektet.
Men doftämnena och skogen kan inte lösa klimatproblemen. Högsta prioritet är fortfarande att minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen, påpekar han.
En annan del av forskningsprojektet undersöker hur kalhyggesbruk påverkar ekosystemets växthusgasbalans. Enligt Adam Kristensson kan kalhuggen mark leda till att det ekologiska systemet förlorar lagrad koldioxid och att den biologiska mångfalden minskar.
– Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket, och inom projektet undersöker vi hur stor dess påverkan är och vilka alternativ som kan användas i stället för att kalhugga marken, säger han.
Ett alternativ skulle enligt Adam Kristensson kunna vara att avverka marken i schackrutor, med vissa ytor nerhuggna och andra inte.
Om forskningsprojektet: En viktig del i studierna av klimatförändringar är modellering, som forskarna vid Lunds universitet ansvarar för. För att göra modellerna används växthusgasmätningar samt klimat- och väderdata från forskningsstationer och satelliter.
