Sedan 2020 har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen samverkat med representanter från storskogsbruket, markägarorganisationerna, den ideella naturvården och flera myndigheter.
Målet har varit att ta fram ett underlag för prioritering av åtgärder och förbättra kunskapsläget i våra mest skötselkrävande skogar. Man har även undersökt vilka insatser som behövs för att underlätta genomförandet av naturvårdande skötsel.
Resultatet finns nu presenterat i rapporten ”Natur- och kulturvårdande skötsel av skog. Nationell strategi för skötsel av formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar till 2030”.
– Behovet av en strategi har varit känt länge. Att den nu finns på plats ser jag som en verklig milstolpe för svensk naturvård och ett viktigt steg för att nå miljömålet levande skogar, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
I rapporten konstateras det att det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel. Och att skötselåtgärderna blir genomföra är centralt i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.
Exempel på sådana åtgärder är skogsbete, naturvårdsbränning och återställning av dikade sumpskogar.
Men det finns hinder på vägen, bland annat i form av brist på entreprenörer, ojämn kunskap om behoven av naturvårdande skötsel och konkurrens med andra arbetsuppgifter. Det finns också utmaningar med att utföra skötselåtgärderna med tillräckligt god hänsyn till exempelvis kulturmiljöer och rennäring, och med att kunna följa upp effekten av utförda åtgärder.
Att kunskapen nu finns sammanställd betyder inte att arbetet är färdigt. I stället är det nu det kan ta fart på riktigt. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket planerar för en fortsatt gemensam väg framåt och kommer under 2024 dels arrangera informationsträffar för att bidra till ett förbättrat kunskapsläge, dels genomföra insatser för att börja undanröja de hinder man identifierat.
Hela rapporten finns att ladda ner här:
Nationell strategi för skötsel av formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar till 2030