Planen präglas av en återhållsam linje för att skona skogsnäringen och skydda äganderätten, men möter skarp kritik från miljörörelsen.
Sveriges utkast till restaureringsplan innehåller 39 åtgärdspaket som spänner över alla relevanta livsmiljöer och ekosystem.
Regeringens uttalade princip är att genomföra lagstiftningen utan att lägga ytterligare regelbörda eller kostnader på markägare och de gröna näringarna.
– Detta är en EU-lagstiftning som Sverige röstade emot. Det är viktigt att när vi nu implementerar den säkerställer att vi kan upprätthålla företagandet i våra gröna näringar, säger landsbygdsminister Peter Kullgren enligt regeringens pressmeddelande.
Utkastet som man lämnat till EU hittar ni här.
Förordningen ställer bindande krav på att restaurera skadade ekosystem.
Senast 2030 ska åtgärder ha genomförts på minst 30 procent av de naturtyper som inte har god bevarandestatus, en andel som stiger till 60 procent år 2040 och 90 procent år 2050.
Naturskyddsföreningen sågar förslaget
Kritiken mot utkastet är vass från Naturskyddsföreningen som anser att planen helt saknar de krafttag som krävs. Man pekar bland annat på att regeringen säger nej till att öka arealen naturlig skog med höga naturvärden.
– Den här planen är ansvarslös och saknar de satsningar som krävs för att återställa vår natur, vilket är helt avgörande för att Sverige ska kunna stå emot klimatförändringarna, säkra vår livsmedelsförsörjning och värna vår välfärd. Det här innebär en fortsatt förlust av vårt ovärderliga naturarv, skriver Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.
Föreningen framhåller att myndigheterna bedömt att cirka 2,8 miljoner hektar naturlig skog behöver återskapas för att nå gynnsam bevarandestatus.
Dessutom bedöms den avsatta finansieringen på 8 miljarder kronor per år ligga långt under de 20 miljarder som Naturvårdsverket och andra myndigheter bedömer att ett genomförande på miniminivå kommer att kosta.
LRF ser minskad rättsosäkerhet
Inom skogs- och lantbruksnäringen är reaktionerna betydligt mer positiva. Lantbrukarnas Riksförbund välkomnar att regeringen sätter referensarealerna för skogliga naturtyper till dagens nivå.
– Sveriges mat-, virkes- och energiproducenter skapar mat till hushållens tallrikar och naturvärden som Sverige vill värna. Att, som tidigare förslag till naturrestaureringsplan föreslår, lägga en stor regelbörda och begräsningar på dessa, vore helt fel, , säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Ett system där den markägare som låter naturvärden utvecklas förlorar rätten till sin mark, är dessutom direkt kontraproduktivt för naturvården. Den situationen kan vi undvika nu med regeringens förslag.
Att icke-försämringskravet tillämpas och bedöms på övergripande, biogeografisk nivå i stället för på varje enskild fastighet anses avgörande för att minska rättsosäkerhet och undvika konflikter kring markanvändningen.
Enligt LRF förhindrar detta att stora arealer skog tas ur produktion, vilket skyddar skogsägarnas rätt att bruka sin mark.
EU-kommissionen har nu sex månader på sig att granska utkastet innan den slutliga planen ska fastställas i september 2027.