Claes LöfrothPå Sveriges vägar transporteras varje år över 70 miljoner kubikmeter skogsråvara från skogen till industrin och värmeverk. Det motsvarar drygt 20 procent av samtliga vägtransporter i landet. Sveriges drygt 2 000 virkesfordon förbrukar mycket bränsle och släpper ut stora mängder koldioxid och påverkar miljön negativt.
Samtidigt finns det en medvetenhet bland aktörerna
i skogssektorn som gör att många drar sitt strå till stacken för att skapa hållbara transporter.
– De allra flesta är väldigt miljömedvetna. Arbete pågår på bred front för att minska miljöpåverkan. Det mest effektiva sättet är att öka nyttolasten. Ju större last, desto bättre är det. Längre virkesfordon och större nyttolast ger kraftig minskning av bränsleåtgången och utsläppen av koldioxid, säger Claes Löfroth.
Han var tidigare forskare på Skogforsk och är initiativtagare till och före detta projektledare för forskningsprojektet ETT (En trave till), där en rad olika aktörer från bland annat skogsnäringen, fordonsindustrin och Myndighetssverige har medverkar.
Han säger att det var tack vare ETT-projektet som Trafikverket förra året i ett första steg höjde fordonens högsta tillåtna bruttovikt från 60 till 64 ton.
ETT-fordonet består av en lastbil med så kallad dolly, link och trailer. Det är 30 meter långt och kan lasta 66 ton virke. Totalvikten blir då 90 ton. Foto: Skogforsk
– Det betydde mycket för miljön och bidrog även till lägre bränslekostnader. Men bruttovikten behöver höjas ytterligare och det är en lagändring på gång om att tillåta fordon på 74 ton. Det innebär att varje bil kan ta mer last, vilket gör att det behövs färre virkesfordon ute på vägarna.
I dag finns närmare 50 försöksfordon i Sverige med bruttovikt 68 till 90 ton som används i reguljär trafik. Genom att öka den tillåtna fordonslängden från dagens 24 meter till 30 och bruttovikten till 90 ton får timmerbilarna utrymme för en virkestrave till.
Och forskningsresultaten är entydiga. Såväl klimatet som samhällsekonomin gynnas på både kort och lång sikt om större fordon införs i Sverige. Om alla skogstransporter på landsväg skulle ske med större timmerbilar beräknas man varje år kunna spara 17 miljoner liter bränsle och minska koldioxidutsläppen med 44 000 ton.
Victor Asmoarp– En utredning från Trafikverket visar att utsläppen av koldioxid från hela transportsektorn kan minska med 550 000 ton per år om större fordon tillåts i Sverige. Den minskningen motsvarar ungefär lika mycket som inrikesflygets totala utsläpp under ett år, säger Victor Asmoarp som är forskare vid Skogforsk och projektledare för ETT.
Man skulle kunna tro att tyngre bilar också ger nackdelar som ökat vägslitage eller negativ inverkan på trafiksäkerheten, men enligt Victor Asmoarp har inga sådana kunnat påvisas.
– Antalet tunga fordon minskar på vägarna och eftersom de nya fordonen har fler hjulaxlar ökar inte marktrycket från hjulen. Det snarare minskar jämfört med dagens 64-tonnare. Efter flera års testkörning har vi inte kunnat se ökat slitage på vägar och broar, säger han.
En viktig begränsning är dock när hela fordonet hamnar på en lång bro. En del broar kan behöva förstärkas för att de tyngre fordonen ska kunna använda dem.
Utöver större lastkapacitet som ETT-projektet arbetar med prövas även andra åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Olika försök pågår inom såväl fordons- som skogsindustrin.
– Några exempel är ökad användning av förnyelsebara bränslen, Euro 6-godkända motorer med mer fullstän-dig förbränning och aerodynamiskt utformade fordon. Dessutom håller sig många åkerier med en modern vagnpark, där flertalet bilar är yngre än tre år, säger Victor Asmoarp.
Claes Löfroth ser det som en så kallad win-win-situation. Minskade utsläpp går hand i hand med
lägre kostnader för åkerierna.
– Många åkerier visar stor medvetenhet om vikten av hållbara skogstransporter. Bränslekostnaden är ungefär 30 procent av åkeriets totala kostnadsmassa, så det finns även ett stort ekonomiskt incitament att vilja minska bränsleförbrukningen per tonkilometer, konstaterar han.
Text: Stefan Hällberg
SKOGEN 8/2016