Stormakt på dekis

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Ett litet land med trögväxande träd. Ändå blev Sverige en skoglig stormakt under hundra år, konstaterar idéhistorikern Erland Mårald i det senaste numret av SKOGEN. Vart tar skogsnationen Sverige vägen härifrån? Han lämnar frågan öppen.

Bengt EkNär man läser en ny intern rapport från SLUs skogsfakultet anar man en stormakt på dekis. Drivkrafter som skapade stormakten har slutat att driva. För Mårald har god forskning och högre utbildning varit centrala. Rapporten av Anders Alanärä och Pelle Gemmel på SLU skildrar en skogsforskning och utbildning i kris.

Annons
Annons

Forskarna har ofta bara rudimentär kunskap om svenskt skogsbruk och dess problem. Ungdomar som läser skog på universitetet vill inte forska. Man har lyckats dåligt med att rekrytera kvinnor till högre forskartjänster.
Biologer är ganska lätta att rekrytera till forskningen, krisen gäller skogliga kärnämnen, där Sverige i stort sett bara utbildar på ett enda universitet. Visst finns det många duktiga grundutbildade jägmästare. Men det är de forskningsutbildade som ska lyfta branschen när de kommer ut i näringslivet. Siffrorna talar dock sitt tydliga språk. De senaste åren har 38 doktorander antagits i de skogliga kärnämnena. Bara nio av dem var jägmästare. 23 hade utländsk grundutbildning och utländskt medborgarskap och kommer till största delen aldrig lära sig svenska utan återvända hem.
För tjugo år sedan var andelen skogliga doktorsexamina vid skogsfakulteten 80 procent. År 2012 var de under tio. Teknologie och filosofie doktorsexamina hade tagit över.
Det här är inget internt problem för SLU. Företag och organisationer måste engagera sig mer i forskningen. I dag är det i stor utsträckning SLU-forskarna som frågar näringslivet vad de ska forska på, snarare än att näringslivet ligger på forskarna.
 
Vår historiska framgång bygger på rollfördelningen mellan näringsliv och stat. Och staten måste bestämma sig för om man även de kommande hundra åren vill se odling av förnybar råvara och energi som ett huvudspår  i skogsforskningen – eller om det bara är ett av många särintressen i skogen.
Stat och näringsliv behöver ta omtag. Lär doktoranderna svenska! Rekrytera ungdomar som är intresserade av linjär programmering – eller vad nu forskarna ägnar sig åt – kanske lite på bekostnad av de många jaktintresserade. Läs artikeln om Börje Börjessons arbete med att bredda rekryteringen till Skogsmästarskolan. Det behövs många Börje i skogen.
 
SKOGEN 2/2015
 
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Gödsel sprids i skogen

    Nu kartläggs ­gödsling och klimat

    Skogsgödsling ökar tillväxten, bindningen av kol och klimatnyttan. Verkar det som. Åtminstone i vissa skogstyper. Om fyra år vet vi mer om hela ­bilden, hoppas en grupp SLU-forskare.
  • Annons
  • Dimmig skogssiluett

    ”Den boreala ­skogen är jordens lunga”

    Med intensifierad skogsvård kan tillväxten i den ­boreala ­skogen fördubblas under en tioårsperiod. Det visar ett ­forsk­ningsprogram i Norrbotten som pågått i 15 år. Till­växten binder kol och främjar ­klimatarbetet -vilket skulle kunna ge skogs­ägarna ­in­täkter i form av utsläppsrätter.
  • ”Kalavverkning måste fasas ut”

    DEBATT. Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och kalavverkning fasas ut. Det är kris i skogen,  skriver 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett upprop till politiker och myndigheter.
  • Annons
  • ”Skogsnäringen är inget särintresse”

    Kategorier: debatt, John Widegren, SvD
    Jag kan konstatera att Sten B Nilsson och Moderaterna har olika syn på vad ett särintresse är. Och att Moderaterna skulle ta bort pengarna för nya reservat är helt enkelt inte sant, skriver John Widegren (M) i en slutreplik i SvD.
  • Trädhotell får pris för ekoturism

    Treehotel i Harads utanför Boden har vunnit pris för att de "bäst levandegör svensk ekoturism".
  • Annons