Stormakt på dekis

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Ett litet land med trögväxande träd. Ändå blev Sverige en skoglig stormakt under hundra år, konstaterar idéhistorikern Erland Mårald i det senaste numret av SKOGEN. Vart tar skogsnationen Sverige vägen härifrån? Han lämnar frågan öppen.

Bengt EkNär man läser en ny intern rapport från SLUs skogsfakultet anar man en stormakt på dekis. Drivkrafter som skapade stormakten har slutat att driva. För Mårald har god forskning och högre utbildning varit centrala. Rapporten av Anders Alanärä och Pelle Gemmel på SLU skildrar en skogsforskning och utbildning i kris.

Annons
Annons

Forskarna har ofta bara rudimentär kunskap om svenskt skogsbruk och dess problem. Ungdomar som läser skog på universitetet vill inte forska. Man har lyckats dåligt med att rekrytera kvinnor till högre forskartjänster.
Biologer är ganska lätta att rekrytera till forskningen, krisen gäller skogliga kärnämnen, där Sverige i stort sett bara utbildar på ett enda universitet. Visst finns det många duktiga grundutbildade jägmästare. Men det är de forskningsutbildade som ska lyfta branschen när de kommer ut i näringslivet. Siffrorna talar dock sitt tydliga språk. De senaste åren har 38 doktorander antagits i de skogliga kärnämnena. Bara nio av dem var jägmästare. 23 hade utländsk grundutbildning och utländskt medborgarskap och kommer till största delen aldrig lära sig svenska utan återvända hem.
För tjugo år sedan var andelen skogliga doktorsexamina vid skogsfakulteten 80 procent. År 2012 var de under tio. Teknologie och filosofie doktorsexamina hade tagit över.
Det här är inget internt problem för SLU. Företag och organisationer måste engagera sig mer i forskningen. I dag är det i stor utsträckning SLU-forskarna som frågar näringslivet vad de ska forska på, snarare än att näringslivet ligger på forskarna.
 
Vår historiska framgång bygger på rollfördelningen mellan näringsliv och stat. Och staten måste bestämma sig för om man även de kommande hundra åren vill se odling av förnybar råvara och energi som ett huvudspår  i skogsforskningen – eller om det bara är ett av många särintressen i skogen.
Stat och näringsliv behöver ta omtag. Lär doktoranderna svenska! Rekrytera ungdomar som är intresserade av linjär programmering – eller vad nu forskarna ägnar sig åt – kanske lite på bekostnad av de många jaktintresserade. Läs artikeln om Börje Börjessons arbete med att bredda rekryteringen till Skogsmästarskolan. Det behövs många Börje i skogen.
 
SKOGEN 2/2015
 
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons