Lundaforskarna har fokuserat på den stora branden i Ljusdal 2018 för att studera klimateffekter. Det innebär att de ger sig in på ett outforskat område.
Det är nämligen inte mycket känt om skogsbränder i norra Europa. Detta trots att området täcks av den boreala skogen, som sträcker sig över norra halvklotet från Nordamerika till Sibirien, och är en av världens största kolsänkor, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Men, hävdar forskarna, när den boreala skogen brinner frigörs också större mängder koldioxid än vid skogsbränder på andra platser. Orsaken är att mycket kol är lagrad i marken och den frigörs vid en skogsbrand, med koldioxidutsläpp som följd.
– Vi har velat undersöka just vilka klimateffekter som skogsbränder i nordeuropeisk boreal skog ger. I princip har inga motsvarande mätningar gjorts efter bränder i Norden, bortsett från vår studie, och vi behöver den här kunskapen för att kunna förstå framtidens klimat, inte minst då klimatförändringen väntas leda till så många fler bränder, säger Natascha Kljun, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Studien inleddes genom att mätare sattes upp efter Ljusdalsbranden 2018. De registrerade koldioxidutsläppen från trädrester och mark, samt följde hur vegetationen kom tillbaka. Resultaten visar att den brända marken fortsatte att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Under de fyra år som mätningarna pågick översteg de utsläpp som skedde under själva branden, de var till och med nästan dubbelt så stora.
Enligt forskarnas modell kommer det att ta omkring fyrtio år för all koldioxid som släppts ut på grund av branden 2018 att lagras igen i ny skog.
En viktig upptäckt i studien är att efterbehandling av eldhärjad skog, som räddningsavverkning och markberedning, kan sakta ner återhämtningen av vegetation och därmed skogens förmåga att åter binda koldioxid. Forskarna tipsar om att överlevande träd bör få stå kvar. Även om de växer långsammare än träd som inte blivit brända fortsätter de att binda och lagra koldioxid.
– Hur en skog sköts efter en brand har betydelse för hur lång tid det tar innan skogen blir en kolsänka igen. Det är alltså bättre att låta överlevande träd stå kvar om man vill att skogen ska återhämta sig som kolsänka snabbare, säger Natascha Kljun.