Mindre pengar i plånboken gör att det snickras mindre i hemmen. Höga energikostnader, räntor och inflation gör konsumenterna försiktiga. Det märks på efterfrågan på sågade trävaror. Under våren har importen från Ryssland till övriga Europa dessutom varit oväntat hög. Nu råder således överutbud på trävaror på den europeiska marknaden. Det slår hårt på den förädlande industrins betalningsförmåga, som också tampas med höga energikostnader, konstaterar Skogsindustrierna.
Utsikterna för trävarumarknaden bedöms på kort sikt svala
Samtidigt väntas bilden förändras på medellång sikt. Sanktionerna mot Ryssland har nu slagit igenom för fullt med minskat virkesutbud som följd. Sverige väntas därmed få en större betydelse för att förse den globala marknaden med hållbara byggmaterial, är bedömningen.
I likhet med sågverken tyngs pappers- och kartongtillverkare av höga kostnader. Men bruken lyfts samtidigt av ett högt exportvärde. Hittills i år har värdet ökat med 25 procent, drivet av en svagare krona mot dollarn. Detta trots att exporten av papper och kartong minskade i volym under årets första sju månader.
En minskad e-handel, som en följd av minskad köpkraft hos konsumenter, ses som ett orosmoln. Den framtida efterfrågan på pappersindustrins produkter är svårbedömd. Det gäller även produktionskostnader, summerar Skogsindustrierna läget för segmentet.
Den svenska massaexporten har också gynnats av valutakursen, exportvärdet har stigit med 20 procent. Priset på blekt sulfatmassa har nått rekordnivå. Vid årets början kom dessutom en efterfrågerusch när den finska pappersjätten UPM gick i strejk. Men den ökade efterfrågan har nu återgått till det normala.
Stigande energikostnader är något som drabbar hela branschen. Skogsindustrin som helhet är visserligen till 40 procent självförsörjande på el. Men pappersbrukens förmåga att tackla stigande priser på energi varierar. Bland bruken finns såväl de som, i varierande grad, täcker sitt eget elbehov och de som inte har någon elproduktion alls.
I en kommentar säger Skogsindustrierna att de skenande energipriserna är en följd av det ryska anfallskriget mot Ukraina men också av en ogenomtänkt svensk energipolitik. ”Bristen på långsiktighet och stabilitet, kombinerat med senfärdig penningpolitik drabbar nu svensk ekonom”, skriver branschorganisationen.