I södra Sverige är privatägande den överlägset största ägandeformen av skog. Därför har det stor betydelse vad den här gruppen markägare gör och inte gör i sina skogar.
Erika Olofsson och Rickard Jakobsson är lektorer vid institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet i Växjö. De har genom intervjuer med skogsägare kommit fram till att dessa genomför många konventionella och produktionsfrämjande skötselåtgärder, men faktiskt ännu fler åtgärder för miljömässiga, sociala, kulturella och emotionella syften som både avsiktligt och oavsiktligt gynnar miljövärdena i skogen.
– Skogen har en mångfunktionell roll för privata skogsägare i södra Sverige och det viktigaste för dem är framför allt de sociala och känslomässiga dimensionerna kring skogsägandet, såsom bärplockning, jakt, friluftsliv, livsstil, identitet samt familjeband. Eftersom skogen är så viktig av många skäl finns också goda förutsättningar att utveckla många värden i skogarna, säger Erika Olofsson i en artikel på Linnéuniversitetets webbplats.
I sin studie intervjuade forskarna 23 skogsägare med fokus på skogens miljövärden och skogsägarnas betydelse för att utveckla dessa värden på privatägd mark. Skogsägarna hade produktiva skogsområden, främst med barrskog, från tio till 825 hektar. Åldern på deltagare var 36 till 84 år och en fjärdedel var kvinnor.
I intervjuerna kommer det fram att skogsägarna har stora planer som ibland stöter på hinder på flera plan. Från enkla saker som svårighet att få tag på rätt plantsortiment till den lite mer komplicerade frågan om en skogspolitik som uppmuntrar skogsägares egna initiativ.
– Genom att utforma policyprocesser där skogsägarnas egna idéer om skötsel inkluderas kan vi skapa en gynnsam miljö för samarbete och hållbar förvaltning av skogens resurser, säger Erika Olofsson