Magnus Ekström, skogsrådgivare hos Hushållningssällskapet i Jönköping, tycker att skogsägarna har säljläge för timmer nu. Men han tror att många är ganska oförberedda. Stora barkborrehuggningar finns i färskt minne. Dessutom var världsläget osäkert under fjolåret, inte minst beroende på coronan.
Men nu går timmerpriserna upp och virkesmarknaden tycks se optimistiskt på framtiden.
-Vi ser en stor efterfrågan på rotposter. Efterfrågan är större än tillgången och vi skulle kunna förmedla fler ifall bara markägarna vill stämpla, säger han i ett pressmeddelande från Hushållningssällskapet.
Som markägare får man exakt kontroll på vad som säljs genom att stämpla en rotpost, anser han. På så sätt kan man jämföra vad olika aktörer betalar.
Vid andra affärsformer 
kan det vara svårt för virkessäljaren att jämföra de olika prislistor som finns. Priserna lämnas i olika måttenheter som fast under bark, toppmätt och skogskubik, påpekar han
Dessutom förekommer påslag och avdrag och korrigering utefter vilka längder som apteras.
– Det viktiga är att man som markägare tar sig tid och frågar mer än en köpare om vad man kan få för sin skog. Tycker man att prislistorna är svåra att jämföra finns det alternativa sätt att sälja skogen på, säger Magnus Ekström. De två vanligaste alternativen är just rotpost men även leveransrotköp. – Ett leverensrotköp innebär att köparen ger säljaren ett fast pris per kubikmeter och en fast avverkningskostnad utifrån vilken medelstam beståndet har. Fördelen med detta är att det går att jämföra flera aktörer. En av nackdelarna är att man inte vet vad man får förrän virket är inmätt på sågen. En rotpost är också ett fast pris per kubikmeter. – Här är skogen uppmätt redan innan affären görs så markägaren vet exakt hur många kronor hen får. Oftast får man pengarna i samband med att kontraktet skrivs. För köparen är den stora fördelen att den köpta skogen blir ett lager som står kvar på rot och kan avverkas när det bäst behövs på industrin. Och köparen kan avverka i egen takt och kan göra vad hen vill av virket. Markägaren får stå kostnaden att mäta upp skogen, men i gengäld vet markägaren exakt vad det är som ska säljas och behöver inte bekymra sig om mätning på industri, säger Magnus Ekström.