Paret Persson/Steen är inga dåliga ekonomer. Många har förfasat sig över det höga priset på 13 miljoner kronor och att de dessutom bygger nytt för cirka 6 miljoner. Men dessa 19 miljoner har gott och väl teckning i värden som finns på fastigheten. Dessutom har paret Persson/Steen stora fördelar av skattesystemet för att betala de löpande kostnaderna för drift, underhåll och räntor. Ingen ovanlig situation för många som köper skogsfastigheter idag, större såväl som mindre.
Det finns mycket skog på Hyltinge-Torp. Enligt fastighetsregistret är skogskubikinnehållet av barrskog 147 kubikmeter (m3sk) per hektar. Men i en intervju i Dagens Industri avslöjar Persson att han tror det är totalt 180-190 m3sk per hektar. Så är sannolikt också fallet, eftersom det finns en nygjord skogsbruksplan. Planerna brukar dessutom ofta underskatta skogsinnehållet. Det finns en rädsla bland planläggarna att skapa för stora förväntningar hos skogsägaren. Ett skogskubikinnehåll på närmare 200 m3sk per hektar på hela fastigheten kan i första hand betyda två saker. Antingen kan hela fastighetens alla avdelningar ligga högt, ganska jämnt fördelade i ålder eller så är spridningen större, men då med en mycket hög andel avverkningsmogen skog. I det första fallet innebär det att skogen är i ett enormt tillväxtskede. Gårdens cirka 90 hektar skog kan årligen öka med 600-700 kubik per år. Värdet på den tillväxten är netto närmare 200 000 kronor. I princip är det vad som kan och maximalt bör avverkas per år. Med de pengarna går det att betala räntor för cirka 5 miljoner. I det andra fallet med stor andel gammal skog bör minst 5000-6000 m3sk vara avverkningsbart värde cirka 2 miljoner. En bra reserv, varav 1 miljon kan användas oskattad för att amortera av på köpeskillingen. Resten kan sättas in på skogskonto och tas ut när skattesituationen är mest gynnad. Men Göran Persson begriper att detta är en nödfallslösning. En sådan stor avverkning skulle innebära kalhyggen på cirka 20 hektar ingen grann syn! De närmaste 5 åren skulle de dessutom ha fullt arbete med att plantera och buskröja varje ledig stund. Alternativet är att köpa tjänsterna för cirka 150 000 kronor. En annan slutsats som går att dra av det höga skogsinnehållet per hektar är att det inte finns något röjningsberg på fastigheten. Fastighetens skog bör vara skött enligt 1960-1980 års modeller för skogsvård, dvs utrota all lövskog.
Marknadsvärdet på statministerns skog i Södermaland är idag mellan 4 och 5 miljoner kronor. Enligt fastighetsregistret finns det fem stycken småhusenheter på fastigheten. De varierar visserligen i standard och utrustning. Några har inte vatten och avlopp, men flera av dem har ypperliga strandnära lägen. Knappast något strandställe kring populära Båven i Sörmland kostar mindre än 1 miljon. Om dessa fastigheter styckas av är sannolikt det sammanlagda marknadspriset 6 miljoner. Nu hyrs de ut och hyresinkomsterna bör kunna bli över 100 000 kronor per år. Pers-son/Steen kan också driva uthyrningsverksamheten som hyresrörelse. Kravet för att det ska vara möjligt är minst fyra uthyrningsenheter. Det kravet uppfylls i fallet Torp. En hyresrörelse ger ekonomiska och skattemässiga fördelar, bland annat är underhåll avdragsgillt och investeringar möjliga att skriva av. På sikt med standardhöjningar på husen kan intäkterna öka. Intressant att notera är de låga taxeringsvärden på sommarstugorna Bergholm, Torsvik och den vid Nedre Torp.
I gällande gamla fastighetstaxering har de uppgivits att ligga mer än 75 meter, men högst 150 meter från stranden. Intrycket är att de ligger närmare än 75 meter. I nästa fastighetstaxering åker nog statsministerparet på en rejäl höjning av dessa taxeringsvärden. Men trots detta innebär det inte någon förmögenhetsskatt eftersom paret Persson/Steen är hårt belånade, men väl höjd fastighetsskatt. Den nya mangårdsbyggnaden är dock befriad från fastighetsskatt i fem år.
Åkermarken är ytterligare en stor tillgång. Enligt fastighetsregistret finns det cirka 44 hektar åker och 12 hektar beten. För närvarande är den marken utarrenderad och EU-stöden tillfaller arrendatorn. Men om Persson/Steen så småningom tar över ansvaret för åker och bete och bedriver jordbruket själva bör det generera ett överskott beroende på produktionsinriktning. I kronor räknat innebär det cirka 1500 kronor per hektar. Driver de jordbruket med amkor eller dikor, vilket Göran Persson ibland tycks drömma om, blir dock inte timpenningen hög. Betesdjur är nödvändigt för att vårda det vackra kulturlandskapet. Andra alternativet är att lägga all åkermark i träda. Då blir också intäkten cirka 1500 kronor per hektar, men med en minimal arbetsinsats. I båda fallen skulle det innebära närmare 70 000 kronor i intäkt per år. Nästan räntor på två miljoner går att betala med de pengarna.
Andra värden är jakten som kan ge intäkter på minst 20 000 kronor per år. Gårdens storlek får betraktas som större än 200 hektar, vilket ger tilldelning med två vuxna älgar per år och fri kalv, förutom allt annat vilt. Fisket är en annan tillgång. Rejäla enskilda fiskevatten hör till gården, med gädda, aborre, gös, lake och mal. Men malen är förstås fridlyst. Kräftfisket i Båven lär inte vara dåligt.
Persson och Steen verkar uppriktigt längta till Hycklinge-Torp. Det är inte så konstigt med denna undersköna omgivning. Dessutom finns det många spännande utmaningar och möjligheter att vara kreativa företagare. Jord- och skogsbrukare, driva hyresrörelse, arrangera jakt- och fiske och dessutom arbeta som konsulter. Stalltipset är att Persson lämnar politiken under kommande mandatperiod, i alla fall om socialdemokraterna förlorar regeringsmakten. Då lyfter han en rejäl statsrådpension som blir a-inkomst, den kommer alltså att betraktas som vanlig lön. Men sannolikt kommer han att arbeta som rådgivare i politiska, ekonomiska och i företagsstrategiska frågor visavi politiken. Med den kunskap och erfarenhet Göran Persson har kommer det inte vara några som helst problem, i alla fall de första åren, att dra in ett antal miljoner årligen.
Om han liksom sin hustru bildar enskild firma kan han dra underskottet, i forma av räntor, drift och underhåll från Torp mot inkomsterna från konsultverksamheten. Anitra Steen har bildat enskild firma för att driva gården. Då kan hon dra underskotten från gården i fem år mot sin a-inkomst, VD-lönen från Systembolaget. Hon betalar då underskotten krona för krona. Om hon har 200 000 kronor i månaden och betalar underskott från gården med 40 000 i månaden får hon ut 160 000 istället. Den lönen är lägre beskattad och ger fortfarande ganska rejäla pengar för att leva på.
Skulderna som de gemensamt har, säkerligen upp emot 19 miljoner (gård och nybygge) innebär räntor på uppskattningsvis drygt 600 000 kronor (3,5%) och möjliga intäkter på närmare 400 000 kronor. Det blir alltså inga problem för Persson/Steen att betala räntor och underskott de närmaste fem åren. Fram till dess har de haft möjlighet att sänka sin skuldbörda genom kraftiga amorteringar. Deras löner räcker till för det.