Staten ska visa vägen

5 september 2017 LETTLAND Skogsbruket är outvecklat och kunskaperna brister hos många privata skogs­ägare. Staten har en stor utmaning i att informera och ändra attityder.

Lettlands flaggaDrygt hälften av lettisk skogsmark ägs av staten och resten av privata skogsägare, företag eller samfälligheter. Statens skogar ska tjäna som en förebild, balansera ekonomi, ekologi och sociala värden och helst göra allt rätt, men aktiviteten i de privatägda är låg.
– Undersökningar visar att den viktigaste anledningen för privata skogsägare att ha en skog är att den ska gå i arv. Därnäst har man den för att ta ved, och på tredje plats kommer investering och ekonomisk trygghet. Skogen som inkomstkälla rankas lågt, säger Lelde Vilkriste som är forskare och fristående konsult.

Hon har sammanställt en rapport om skogsägarnas situation och är kanske den som vet allra mest om de lettiska skogarna, skogsägarna och trender just nu. Bland annat har hon sett att den allmänna tilliten är en bristvara. En undersökning från 2003 visade att omkring tio procent av de skogsägare som deltog i virkesaffärer kände sig lurade utan att kunna peka på någon reell orsak och att många saknade förtroende för skogsrådgivaren.

Tomass KotovičsTomass KotovičsDet betyder att staten har ett tufft arbete med att ändra skogs­ägarnas attityder och intressera dem för ett hållbart skogsbruk som samtidigt kan leverera virke till industrin. Det finns många som behöver mer information om skog och skogsbruk, men ingen vill läsa långa och detaljerade texter, tror Tomass Kotovičs (bilden) som är informationsdirektör för Lettlands statsskogar. Han satsar på att ge bred information som ska passa många.
– Vi har en utmaning. Men på vår hemsida försöker vi anpassa oss, vi lägger ut nyheter två-tre gånger per vecka, inte av typen företags­kvartalsrapport utan om händelser i skogen.  Vår personal har instruktioner att lyssna och diskutera om någon har synpunkter på våra skogliga åtgärder och vi bjuder in parlamentsledamöter och skolbarn, säger Tomass Kotovičs. Enligt honom tror många att de vet hur man tar hand om en skog och han ger en känga åt ”de gröna” som anser att ingen skogsåtgärd är det bästa skogsbruket.
– Även om skogarna växer bättre än någonsin behöver vi öka produktiviteten och aktiviteterna i skogsbruket för att få fler möjligheter nu och i framtiden och minska fossilanvändandet.

Lelde VilkristeLelde VilkristeHär får han medhåll av Lelde Vilkriste.
– Ett problem är de väldigt gröna skogs­ägarna som tänker att ingen avverkning, gallring eller skogsskötsel alls är det bästa innan man lämnar över skogen till nästa generation, säger hon. Hon har dock en invändning mot de informationsinsatser och undervisningsmaterial som ska öka skogsägarnas kunskaper om vad det egentligen innebär att äga en skog:
– Det finns nu mycket internetbaserat, som elektroniska manualer, men seminarier och träffar har försvunnit och det är synd. Jag tycker det är bättre när man kan delta och mötas på riktigt. Tomass Kotovičs nämner slutligen en annan utmaning för skogsnationen Lettland: Skogslagstiftningen är enligt honom föråldrad och alldeles för detaljerad.
– Vi borde lita mer på skogsägarna och ge dem större frihet. Vi ska naturligtvis bevara värdefull natur och behålla krav på återplantering, men lagen bör ha färre detaljer och fler riktlinjer om hur man får bättre resultat från sin skog. 

SKOGEN 8/2017

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Teodor är ny vd inom Moelven
SkogsJobb