”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Genrebild. Foto: Mats Bildström, SKOGENbiild.
Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.

Skogspolitiken har fått slagsida mot en för stor tyngdpunkt på miljö, trots att vi i praktiken redan lever upp till de internationella miljömålen.  Det är dags att bygga upp tilliten mellan myndigheter och skogsägare igen. Naturvård måste ske genom frivillighet för att den inte ska bli kontraproduktiv,  anser Peter Helander, Centerns skogspolitiske talesperson som svarat på SKOGENS frågor (Läs även artikeln om Miljöpartiets skogspolitik).

Annons
Annons

Vilka fördelar skulle slopandet av en åldersgräns för föryngsringsavverkning ge?

– I grunden är det här ingen stor fråga men vi försöker hela tiden hitta sätt som kan regelförenkla för skogsägare och företagare. Vi har sett att Finland tagit bort  regeln och att det inte orsakat några större problem. Endast 0,5 procent av avverkningsanmälningarna i Finland rör skog under 70 år.

– Vi anser att skogsägare själva är fullt kapabla att avgöra hur deras skog ska brukas. Att avverka i förtid är ingen vinstaffär. En förtida avverkning kan bero på andra saker som  ren rationalitet som till exempel att ett större område avverkas och då kan det vara rationellt att ta med en lite yta yngre skog på samma gång. Det kan handla om att man vill byta trädslag och många andra saker.

Hur har förslaget mottagits inom Centerpartiet?

– Vår stämma ställde sig bakom förslaget men det fanns förstås röster som höjde ett varnande finger.

 Hur kommer det sig att Centern och Miljöpartiet har så olika syn på hur mycket skyddad skog som finns i Sverige (ni uppger 30 procent medan MP säger 5 procent)?

– Miljöpartiet och en del miljöorganisationer pratar om 5 procent och mindre och den siffran är korrekt om vi bara pratar om formellt skyddad skog. Om vi istället inkluderar all mark som också är frivilligt skyddad och som har helt eller delvis brukandeförbud så är vi uppe i närmare 30 procent. Den siffran har nämnts av den förre landsbygdsministern och i en myndighetsgemensam rapport lämnad till regeringen i början på sommaren kan man också se att en sammanlagd siffra ligger närmare 30 procent även om det finns ett visst överlapp i de siffrorna. Frågan ärför övrigt  aktuell eftersom den finns som punkt i Januariavtalet.

– Strandskyddet som också innehåller brukandebegräsningar är inte med i dessa siffror. Om vi tittar på hur andra länder räknar vad gäller skydd av mark så är det helt andra beräkningsmetoder än vad svenska myndigheter använder. Sverige behöver göra en internationell jämförelse för att se om vi uppfyllt våra internationella åtaganden och det är jag säker på att vi redan gjort. Det innebär inte att vi inte ska skydda värdefulla skogar men det kanske ska ske i mycket mindre omfattning än vad som gjorts hittills och framförallt bör avsättningar ske på frivillig väg där skogsägaren får en ersättning.

Finns det andra regelverk som behöver lättas upp för skogsägarna?

– Det finns en del på skattesidan som bör ses över. Ersättning för naturvård av olika slag bör kunna sättas in på exempelvis skogskonto eller liknande.

– Annars är det viktigaste att stå upp för den skogslagstiftning vi har som brukar kallas ”frihet under ansvar” där produktion och miljö ska vägas mot varandra på ett balanserat sätt. Det har från myndighetshåll, under press från miljöorganisationer, skett en glidning från balansen mellan produktion och miljö. På senare tid har myndigheter förlorat tre mål i domstol där man inte har tagit tillräcklig stor hänsyn till den grundlagsstadgade äganderätten. Målen där staten förlorat gäller bombmurkledomen, lavskrikedomen samt domen om fjällnära skog. Det finns partier som vill införa mer av tvingande lagstiftning och bestraffning vilket vore mycket olyckligt.

Inom vilken skoglig fråga anser du att det är viktigast att de politiska partierna når en samsyn?

– Huvudmålet för mig är att återskapa tillit och förtroendet mellan skogsägare och myndigheter. Ska vi kunna både bruka skogen och ta naturvårdshänsyn kan inte staten göra de som äger marken till motståndare. Ska vi lyckas hitta en balans mellan brukande och naturvård som måste också skogsägarna vara med i det arbetet, allt annat blir kontraproduktivt. Vi måste ha ett mycket större inslag av frivillighet och man måste alltid få betalt om staten lägger brukandeförbud på någons egendom. 

– Vi bör också hitta mer flexibla naturvårdsavtal där exempelvis staten och markägaren skriver ett tioårsavtal och där det utgår ett årligt arrende. Efter tio år så utvärderas avtalet och kanske förlängs, avslutas eller övergår till ett naturreservat eller liknande. Ingången i detta är dialog och frivillighet så långt det är möjligt.

 

 

 

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • ”Barkborrens framfart inte reservatens fel”

    DEBATT. Det är olyckligt att barkborrens framfart skylls på naturreservaten. 97 procent av skogen där barkborrarna trivs ligger utanför reservaten, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #21 - Kompetensförsörjning

    Hur lockar vi unga till branschen? Det är frågan som Virkesstudion diskuterar i sitt senaste avsnitt. 
  • ”Vi tar avstånd från sexistisk marknadsföring”

    Kategorier: jämställdhet, sexism
    DEBATT. Svensk skogsnäring tar starkt avstånd från marknadsföring av skogsmaskiner med lättklädda kvinnor, skriver flera chefer i ett gemensamt uttalande.
  • Annons
  • Carl-Philip Sandberg

    Litet kliv från maskin till inköp

    SPÅRBYTE. Variationen är charmen med jobbet, tycker Carl-Philip Sandberg som för ett och ett halvt år sedan tog klivet från skogsmaskinförare till inköpare hos Sydved. 
  • Här testas 90-tonnare

    Sveaskog och Volvo Lastvagnar testar nu timmertransporter på upp till 90 ton. .
  • Annons