I kampanjen Skogen och beredskapen visar SLU, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, hur vi kan jobba förebyggande för att minska risken för skogsskador i krissituationer.
Här nämns att väpnade konflikter innebär stor risk för skogsbränder. Ukraina utgör ett tragiskt exempel: där sprider sig bränder där ingen kan nå dem. Hela landskap har förvandlats till eldfängda zoner, skriver man.
Forskaren Maksym Matsala, SLU och Jenny Sander, expert hos MSB, visar att vi har goda förutsättningar att jobba förebyggande. Sverige har digitala data om skog och landskap i världsklass. Med hjälp av den kan man kartlägga var brandrisken är störst.
Något som skulle behövas, men saknas idag, är gemensamma kartor som hjälper räddningstjänst och myndigheter att prioritera var insatser behövs, påpekar de.
Exemplet Ukraina visar också vikten av att underhålla brandgator
I kampanjen berättar SLU-forskaren Olga Wepryk hur planerade, lågintensiva naturvårdsbränningar kan göra skogar friskare och bättre rustade för framtida kriser.
Forskaren Emily Delin, SLU, studerar hur torka påverkar skog över decennier men också hur man kan identifiera varningssignaler.
Torka smyger sig på genom månader av lite regn, torra marker och stressade träd. Det ger effekter på hela ekosystem och samhälle. När torkperioder blir vanligare måste vi ha samordnade planer för hur vi sparar och fördelar vatten, säger hon.
Narayanan Subramanian, SLU, forskar om hur de svenska skogarna kan bli mer motståndskraftiga mot stormar i ett föränderligt klimat. Med hjälp av simuleringsmodeller visar han hur olika skogsskötselstrategier står sig över längre tid.
För honom handlar anpassning inte bara om biologi eller klimat utan lika mycket om ekonomi. Med hjälp av ekonomiska modeller beräknas bland annat nettovärdet av olika skötselalternativ. Han väger in risker och avkastning.
– Vi måste se till att kostnadseffektiva lösningar inte bara finns i teorin utan också är tillgängliga för dem som förvaltar den största delen av Sveriges skogar, säger Narayanan Subramania.