Stark krona och svag efterfrågan slår hårt

Skogsbolagens resultatrapporter för det tredje kvartalet är en dyster läsning. Under tidigare lågkonjunkturer har en svag svensk krona ofta hållit uppe den exportberoende skogsindustrin, men nu ser det annorlunda ut.

– Det tredje kvartalet har haft utmanande marknadsförhållanden, summerade Holmens koncernchef Henrik Sjölund på press- och analytikerträffen i samband med presentationen av kvartalsrapporten.

Europa är den viktigaste marknaden för skogsindustriprodukter och sedan årsskiftet har kronan stärkts med drygt fyra procent i förhållande till euron. Storbritannien är den enskilt största exportmarknaden för trävaror och kronan har ökat nästan tio procent i värde mot det brittiska pundet. Den amerikanska dollarn är en viktig valuta för flera skogsindustriprodukter, kanske framför allt för pappersmassa, och den svenska kronan har stärkts drygt 14 procent mot dollarn under 2025.

Många företag är valutaförsäkrade så att effekten av en starkare krona kommer på längre sikt. Södras strategi är dock att inte valutasäkra och koncernen gjorde en rörelseförlust på 360 miljoner kronor under det tredje kvartalet i år. Samma tid i fjol gjorde man en vinst på 937 miljoner. Det är en resultatförsämring på nästan 1,3 miljarder kronor, varav 380 miljoner enligt Södra beror på valutaeffekt.

Det råder också låg efterfrågan på många produkter. Under det tredje kvartalet har utbudet varit stort och efterfrågan svag på massa i Europa. Det har i sin tur lett till att större volymer skeppats till Asien där det inte är lika lönsamt att sälja den svenska massan.

Vi får signaler från både företag och våra medlemmar om att det är väldigt tufft just nu.

Billerud, som har verksamhet både i Sverige och i USA, konstaterar att det går bra i USA, men sämre i Europa där konsumtionen av förpackningar är dämpad och där det råder kostnadsinflation. Dessutom finns för mycket kartonger på marknaden, vilket beror på kapacitetsökningar samt mer produkter i Europa på grund av USA:s importtullar.

På längre sikt ser bolaget ljust på framtiden, men det kommer att ta tid att återfå balansen.

För sågverken är läget kanske ännu mer besvärligt när en låg efterfrågan från byggbranschen pressar branschens lönsamhet i kombination med höga timmerpriser och en orolig omvärld.

– Vi får signaler från både företag och våra medlemmar om att det är väldigt tufft just nu, säger Per-Olof Sjöö som är ordförande för GS-facket.

Mellan januari i fjol och oktober i år har 334 personer varslats om uppsägning inom sågverksindustrin. De flesta varsel har kommit i år.

– Det är väldigt ovanligt att varseltalen ligger så högt, säger Per-Olof Sjöö.

Exportpriserna på sågat och hyvlat ligger visserligen högre än för både tio och femton år sedan, men långt från topparna 2021 och 2022, enligt statistik från SCB som branschorganisationen Skogsindustrierna sammanställt. Dessutom har både gran- och talltimmerpriserna mer än fördubblats sedan början av 2021, enligt Södra.

Rörelsemarginalen för SCA Trä under det tredje kvartalet i år låg på tio procent, medan Holmen Trävaror och Södra Wood gjorde förluster och hade rörelsemarginaler på minus tio respektive minus 6,6 procent.

Det är en tuff situation för sågverken i södra Sverige, särskilt där vi är.

Det finns förklaringar till varför resultaten är så olika. SCA har mycket egen skog och det dämpar effekten av stigande råvarukostnader.  Södra finns i Götaland där virkespriserna är högst. Holmen har sågverk både i södra och norra Sverige, men har haft ombyggnadsstopp vid sågverket i Iggesund och timmerbrist i södra Sverige.

– Det är en tuff situation för sågverken i södra Sverige, särskilt där vi är, sade Henrik Sjölund och påminde om de gångna årens torka och granbarkborreangrepp i sydöstra Sverige.

De svenska företagen inom skogsindustrin har historiskt varit vana vid mycket lägre virkespriser och i resultatrapporterna lyfter skogsbolagen även fram ett högt råvarupris som orsak till den dåliga lönsamheten. Vad som inte nämns är att svensk skogsindustri har en lägre förädlingsgrad i dag än för några decennier sedan.

Tidningspapper var en viktig och lönsam produkt fram till tidigt 2000-tal, men i dag finns bara en maskin kvar som tillverkar det traditionella tidningspappret. Produktionen av pappersmassa har visserligen minskat något under de senaste femton åren, men den stora förändringen är att mer av massan säljs som den är – som avsalumassa.

Det har talats mycket om att allt som kan göras av olja också kan göras av trä, men fortfarande går det inte att hitta någon samlad statistik för de så kallade nya produkterna och det är svårt att få en bild av hur stor ekonomisk betydelse de har för bolagen.

Forskning och utveckling kring nya produkter tar lång tid. Ett exempel är ligninet, som det talats länge om. En trästock består till 30 procent av lignin och mycket av det bränns upp på bruken i dag. Det är dock tekniskt möjligt att skilja ut lignin och i stället använda det till högkvalitetsprodukter som batterier och kolfiber. Södra har börjat bygga den första kommersiella ligninfabriken i Sverige och den ska stå klar 2027.

Just nu sitter vi på våra händer och vi kommer inte att starta upp några nya stora projekt.

Vissa produkter har haft en dålig tajmning. Sverige gick på bara några år från en marginell produktion av korslimmat trä (kl) till en årlig teoretisk kapacitet på cirka 350 000 kubikmeter. Förhoppningen var att satsningarna skulle bidra till vinster, men det har blivit tvärtom, eftersom byggandet minskat.

SCA har efter avknoppningen av hygienprodukter till det nya bolaget Essity koncentrerat sig på på traditionella skogsindustriprodukter som trävaror, kartong, massa och till viss del även förnyelsebar energi. Produktionen av tryckpapper är helt nedlagd.

Vid pressträffen efter tredje kvartalets resultatrapport fick SCA:s koncernchef Ulf Larsson frågan om man övervägr nya investeringar.

– Vi är i ett läge då vi koncentrerar oss på det vi redan har påbörjat. Just nu sitter vi på våra händer och vi kommer inte att starta upp några nya stora projekt, svarade han.

Likaväl som att SCA inte gör stora satsningar på nya produkter i ett läge då marknaden är utmanande, är det inte heller troligt att bolaget tvingas till stora besparingspaket.

– Jag gillar inte de där programmen för det betyder att du inte gjort det ständigt pågående arbete som måste göras. Om man lägger ner en verksamhet måste man säga upp personal, men i övrigt är det ett jobb man måste göra varje dag, sade Ulf Larsson.