Nu bemöter Oskar Schönning, vd på Trädmästarna, kritiken.
Som vd för ett arboristföretag möter han träd varje dag, men han är också uppvuxen med skogsbruk i Hälsingland och står i begrepp att ställa om sin egen släktgård till hyggesfritt skogsbruk.
Och han håller inte tillbaka sin irritation över jägmästarkårens anspråk på sanningen om skogen.
– Jägmästarna har inte patent på hur träd funkar. Det finns en självbelåtenhet inom jägmästarkåren där man tror att man sitter på sanningen om träd, vilket gör mig irriterad. Vi jobbar med träd varje dag.
Läs även:
Experten om hyggesfritt: ”Till slut kollapsar det”
”En skrämseltaktik mot markägare”
När kritiken mot hyggesfria metoder förs fram, där förespråkare anklagas för att inte förstå skogsbiologi eller sakna långsiktiga planer, ser Oskar Schönning snarare en skrämseltaktik.
– Många som lyssnar på Lars Lundqvist blir rädda för hyggesfritt, han skrämmer bort folk. Det gör mig ledsen. Man vill från det hållet vifta med skräckscenarier om vad som ska hända om 20 eller 30 år.
– Men det är lika oseriöst av trakthyggesbruket att hävda att de sitter på alla svar. Trakthyggesbruket slog igenom stort med mekaniseringen först på 1950-talet och är ett storskaligt experiment där vi har satt nästan all produktiv skogsmark i pant.
– Vi vet faktiskt betydligt mer om hyggesfritt skogsbruk, som har bedrivits i århundraden, än om hur det storskaliga trakthyggesbruket kommer att sluta.
Fakta
Hyggesfri dynamik i praktiken
Det teoretiska ramverket för hyggesfritt skogsbruk stöter på patrull i den skogliga debatten. Men enligt Oskar Schönning, vd på Trädmästarna, finns den hyggesfria dynamiken redan i hög grad i det befintliga landskapet för den som vill studera den:
- I brukad skog (NS och PF/K): Bestånd avsatta för Naturvård med skötsel (NS) eller Produktion med förstärkt hänsyn/Kulturmiljö (PF/K) uppvisar ofta naturlig skiktning och kontinuerlig odmättnad där virkesuttag görs utan att skapa kalytor.
- Kanteffekter och linjära infrastrukturer: Vägkanter, kraftledningsgator, åkerholmar och hävdade marker som förvildats ger ständiga exempel på hur solbelysta luckor och lokala störningar initierar spontan och kraftfull föryngring – helt utan storskalig markberedning eller kalhuggning.
- Eftersatta bestånd: Även i eftersatta skogar som lämnats utan åtgärd ställer skogen över tid om sig själv och skapar höjd- och diameterblandade strukturer.
Ett fokus på värde framför volym
Kärnan i kritikernas resonemang handlar ofta om ekonomi och tillväxt. Men enligt Schönning gör konventionella skogsekonomer ett fundamentalt fel när de blint jämför volym.
– De sätter ett likhetstecken mellan volym och kronor och ören. Men en volymenhet har helt olika värden beroende på vad det är. Du måste titta på en prislista idag: du får bättre betalt per kubikmeter för ett grovt träd jämfört med klenvirke. Vi prioriterar värdetillväxt.
Genom att låta bli att lägga pengar på kostsamma åtgärder som markberedning, plantering och röjningar minskar utgifterna drastiskt.
– I trakthyggesbruket har du markberett, planterat, röjt och gjort gallringar med svag lönsamhet. Det är enorma kostnader och negativ värdetillväxt under väldigt lång tid. Vi hoppar över att göra massa saker som bara kostar och väntar istället in värdetillväxten i de bäst betalda stammarna.
Kostnadsfria nyhetsbrev från SKOGEN:
Mer kunskap om skogen. Direkt till din inkorg.
Frågan om återväxten
När det kommer till föryngringen, som är en central del i kritiken mot plockhuggningen, är försvaret för det hyggesfria mer oklar.
Kritiker lyfter ofta fram att undertryckta plantor under ett befintligt krontak växer långsamt och att man efter upprepade uttag står kvar med gles skog med långsam återväxt. Schönning medger att han inte sitter på alla svar här men att det finns gott om träd och hyggesfri dynamik att studera för alla som vill.
– Ta Lars exempel med den lilla undertryckta granen. Granen har den unika förmågan att den kan stå under andra träd i decennier med skuggbarr och bara vänta. När det kommer en störning eller när du gör en plockhuggning och friställer den genom att ta ett bäst betalt träd bredvid byter den till ljusbarr och skjuter fart. Den lilla granen har stått där med noll i kostnad, redo att växa.
Samtidigt understryker han att föryngringen kräver att man inte begår gamla tiders misstag.
– Kritiken mot att man bara ”tar de bästa träden” bygger på en förväxling med gamla tiders dimensionshuggningar. Man måste spara bra fröträd med god genetik. Och precis som i trakthyggesbruket kan du gå ut och återväxttaxera i hyggesfritt. Ser du att det inte kommer upp plantor får man utvärdera och sätta in adekvata åtgärder utifrån generell trädskötsel.
Historien mot nutiden
Frågan om trakthyggesbruk kontra hyggesfritt landar, enligt Schönning, till sist i vilket tidsperspektiv man anlägger. Han påminner om att trakthyggesbruket importerades från Tyskland så sent som på 1800-talet och drevs på från ovan.
– Det var staten, kapitalet och facken som tryckte ut trakthyggesbruket på skogsägarna efter kriget. Våra hälsingegårdar och historiska träbyggnader är byggda av virke som har grott och vuxit upp i hyggesfria system. Vi vet att de träden höll en kvalitet som vi knappt ser i dagens snabbvuxna bestånd.
Arboristerna kliver in på skogsmarken
Trädmästarna, som i grunden är ett arboristföretag, har märkt ett stigande intresse för skogsbruksplaner och rådgivning kring hyggesfritt. Framför allt från kommuner.
– Kommunerna har gått före. De vill balansera ambitiösa miljömål och sociala värden med ekonomisk effektivitet. Där levererar hyggesfria metoder bra, säger Oskar Schönning.
För honom handlar det i slutändan om att bredda paletten för svenska skogsägare och våga tänka bortom dagens konventioner.
– Det måste finnas en mångfald av sätt att sköta sin skog på, och skogsägare har rätt till att bli upplysta om alternativ.