Lönar det sig att stamkvista björk för att öka virkeskvaliteten? Skogforsk har testat på 137 planterade björkar som tidigare använts till proveniensförsök i norra Skåne och Västergötland. Försöket ingår som en del i en skötselserie på planterad vårtbjörk. Gallring och produktionsmätningar genomförs på tre lokaler och i två av dessa har man studerat stamkvistningseffekter.
Lars Rytter hoppas på bra marknad för björk av hög kvaliitet i framtiden.Hälften av björkarna stamkvistades, och efter tio år jämfördes virkeskvaliteten med de träd som inte stamkvistats. Resultatet visade att stamkvistning förbättrar virkeskvaliteten på björken samtidigt som den inte hade någon negativ inverkan på trädens tillväxt.
Forskarna tittade dessutom på hur stor virkesförbättringen blev och vilka andra effekter stamkvistningen hade.
– Vi undersökte kvistmärkena från de fem översta borttagna grenarna, på den del av stammen som var under tre meters höjd, säger Lars Rytter som är forskare i skogsskötsel vid Skogforsk. Vi mätte mängden övervallad ved, vilken kan ha defekter som röta och missfärgning, och felfri övervallad ved. Även inväxning av bark, missfärgning utanför kvisten och rötförekomst mättes.
Forskarna såg att de stamkvistade träden hade mer felfri ved utanför kvisten. Eventuella defekter hittades främst inne i den gamla kvisten, där de har liten betydelse. Röta och barkindrag förekom lika mycket på kvistade och okvistade träd, men missfärgningen inuti kvisten var litet högre på de stamkvistade.
Försöket visar att om man utför åtgärden på rätt sätt ger stamkvistning bättre rotstockar.
Här sågas kvistprover upp vid utvärdering av Skogforsks försök.Ett krux är att stamkvistningen måste ske försiktigt så inte för mycket av grönkronan stryker med, det minskar tillväxten.
– Vi var medvetna om detta och kontrollerade så att kronan aldrig var mindre än femtio procent av trädets höjd, säger Lars Rytter. Då påverkar det inte diametertillväxten och kan fortsatt ge mycket ved utanför kvistarna.
Det är vanligt att man tränger björken för att få den kvistfri, men det minskar dimensionerna. Att stamkvista är enligt det här försöket att föredra. Då kan man röja och gallra hårdare, vilket är positivt för dimensionsutvecklingen.
Kontentan av försöket är att bästa björkvirket fås med bra plantor, regelbunden gallring och stamkvistning.
– Det kan vara klokt inför framtida försäljning att registrera att man gjort åtgärder. Det borde kunna ge bättre betalt vid avverkningen om man har papper på att virket är kvistfritt, säger Lars Rytter.
Han tycker att det är bra att vara så flexibel som möjligt vid avverkning.
– Vem vet, kanske stamkvistad björk blir ett guldägg? Det beror på den framtida virkesmarknaden. Om lövträdsskötseln och sortimenten utvecklas mot högre kvaliteter är detta viktig forskning att ta med sig, avslutar Lars Rytter.
SKOGEN 11/2017