"Stå upp för era certifieringar - mota bort Janus!"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Vad har guden Janus gemensamt med oss i skogsbruket? Jo, något lite dolskt och kluvet. Åtminstone när det gäller miljöcertifieringar. "Kvalitetsarbete eller pålaga? Vi pendlar hela tiden. Men vi måste stå upp för våra certifieringar" säger Anna Furness, styrelseledamot i Föreningen Skogen och VD i SMF Skogsentreprenörerna.

Januaris gud, Janus, han var helt klart en kluven typ. Det är han som avbildas med två ansikten och ursprungligen så var det nog ett uttryck för en gudabenådad klokskap. Men stackars Janus har genom åren tillskrivits också lite osmickrande, förrädiska undertoner. I alla fall hos oss som inte riktigt är inlästa på den romerska mytologin.

Annons
Annons

Jag möter honom med jämna mellanrum i skogsbruket. När det kommer till våra certifieringar så travar Janus omkring hos oss rätt frekvent faktiskt. Vi pratar vitt och brett om våra certifieringar, vi anger numerärer i årsredovisningar och företagspresentationer. Men – vid kaffeautomaten, när kamerorna slocknat, så suckar vi – jag skriver vi! – i ömsesidigt, förbrödrande samförstånd åt detta nödvändiga onda, denna administrativa börda.

Kvalitetsarbete eller pålaga? Vi pendlar hela tiden. Och visst, det är ju viktigt att inte skapa papperstigrar, att inte bygga in överkvalitet så att vi prisar ut oss själva på den internationella marknad vi är så beroende av. I december i fjol presenterades forskning av Lena Gustavsson från SLU där man på bred front slår fast att vår vardagshänsyn i skogsbruket gör nytta. Så när vi nu ändå står här - med ett skogsbruk i världsklass, med en mycket insiktsfull och balanserad lagstiftning som gör att vi med relativt små medel kan certifiera stora delar av Sveriges skogsmark – ska vi inte sträcka på oss då?

Ärligt talat – om vi inte själva står upp för våra certifieringar, vem ska då göra det? Och dessutom, om vi inte framhåller certifieringarnas värde – kan vi ens begära att marknaden på eget bevåg och initiativ ska förstå att betala för detta? - Kom och köp jätteläskig korv! Smakar illa och är svårtuggad och förresten så är den onödigt dyr också. Taskig införsäljning. Osmart av oss.

Om man reser runt lite i världen, närmre konsumentleden, så får man hjälp att sträcka på ryggen. Visste du att JK Rowling uttryckligen kräver att samtliga Harry Potterböcker ska tryckas på certifierat papper, på papper med ursprung i ett certifierat skogsbruk? Vilket vi kan erbjuda. I en värld med urbanisering i rasande takt, där människor, konsumenter, hamnar längre och längre ifrån produktionsleden, blir mervärdesmärkningar allt viktigare. Och ska vi på allvar ta oss in i bioekonomin så är det viktigt att vi talar med enad tunga, att vi beskriver det kvalitativa skogsbruk vi bedriver.

Ett certifieringssystem som redan är på plats är ju användbart, förslagsvis.

Jag är inte naiv. Det är inte så att jag inte har synpunkter på standarderna, det finns krav och delar som känns mer och mindre genomarbetade, inte minst utifrån skogsentreprenörens perspektiv, skogsentreprenören som ofta får bära kostnader förknippade med nya standardkrav. Men – då får vi arbeta med det, vara aktiva i revideringar och angelägna i diskussioner. Som en mor som vill sin stökiga tonåring allt gott, trots att man gnäller på densamme. Det är undertonen det handlar om. Vi borde faktiskt kunna ha en stolt och välmenande underton. Vi måste förmedla att vi vill producera kvalitet.

Jag är medveten om att solen som vanligt har en massa fläckar. Det går att hitta fall där certifiering och skogsbruk lämnar mer att önska. Men vi gör på det hela taget ett mycket bra jobb och vi i det professionella skogsbruket behöver ha en övertygande ambition och inställning – inte minst då vi möter den lille enskilde skogsägaren som ska få en bra och intresseväckande inblick i varför det utbetalas en certifieringspremie och vad det faktiskt innebär att bedriva ett skogsbruk som tar hänsyn till ett antal olika kvalitetsparametrar.

Entreprenörskåren drar sitt strå till stacken. Jag jobbar idag i Sveriges branschorganisation för professionella skogsentreprenörer – ägd av desamma. Entreprenörerna startade för fem år sedan ett fristående certifieringsparaply för PEFC-systemet. Idag finns nästan 800 certifierade skogsentreprenörer hos oss. I SMF Certifiering arbetar vi med en uttalad ambition om en PEFC-certifiering med absolut högsta kvalitet och vi envisas med att framhålla detta med stolthet. Du ska kunna anlita, och lita på, en högkvalitativ entreprenör i ditt skogsbruk.

Så kom igen Janus, stick hem till Rom ett tag. Och kom igen, Skogssverige, sträck på ryggen och ta ställning i certifieringsdiskussionerna – våra certifieringar ska borga för högsta kvalitet. Och vårt certifieringsarbete ska vi vara mycket stolta över.

Anna Furness, VD i SMF Skogsentreprenörerna och styrelseledamot i Föreningen Skogen.

 

 

 

 

 

Egen kvarn, Vi-skogen
När Priscilla kunde börja sälja ved på marknaden fick hon ihop pengar till en kvarn. Nu kan hon mala majs åt grannarna och tjäna kontanter.
Egna skogen ger föda till korna, Vi-skogen
En knapp hektar ger inte bara vegetarisk föda så att Priscilla slipper köpa mat. Träden ger även foder till ett par kor.
Linda Andersson plåtar, Vi-skogen
Linda Andersson från Vi-skogen besöker ett område där Vi-skogen har ”jobbat färdigt”. Nu är småbönderna självförsörjande och ordnar återväxten själva.
Priscilla med sonen Emanuel, Vi-skogen
Sonen Emanuel läser ”informatics” i huvudstaden Nairobi. Familjens fattigdom är bruten.
Grannmarken Vi-skogen
Grannmarken. De närmaste grannarna gick inte med när Vi-skogen kom till byn. Här blir det ett par majsskördar om året. Ägarna lever på annan plats och för dem är det bara en biinkomst.
Priscilla Juma, Vi-skogen
Foder, brännved och virke till marknaden. Står Priscilla vid ett träd som du har skänkt för 20 kronor?
Priscilla Jumas
Kaleandra och grevelia är trädslag som ger bra foder. Samtidigt blir det ved till både matlagning och att sälja på marknaden.
Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons