Det finns flera nätverk för kvinnliga skogsägare i Sverige och gemensamt för dem är att de vill att kvinnor ska få träffas, stärka varandra och dela sina kunskaper. Ett av dem är Spillkråkan, vars ordförande Berith Wikström har varit medlem sedan hon började med skogsskötsel för fem år sedan.
– Spillkråkan har gett mig så otroligt mycket, säger hon. När jag fick min skog för fem år sedan kunde faktiskt jag ingenting. Men nu är jag riktigt duktig.
Berith Wikström,
ordförande i Spillkråkan.
Foto: Bengt EkHon menar att många kvinnor underskattar sin egen förmåga och inte tror att de klarar av att sköta sin skog. Där kommer Spillkråkan in med stöd och kunskap.
Föreningen har funnits i snart 20 år. Dess mål är att stärka kvinnors inflytande inom den svenska skogsnäringen, öka kunskap och medvetenhet om hållbart skogsbruk samt att bygga kvinnliga nätverk för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Bland annat arrangerar man grundkurs i skogsskötsel och studiebesök och resor både i Sverige och utomlands för att lära sig mer om olika typer av skogsbruk.
Mycket behöver fortfarande göras för jämställdheten. Berith har knappt märkt någon förändring sedan hon började med skog.
– Det är fruktansvärt nedslående att höra hur det är för kvinnor som har skogen som arbetsplats. Branschen är ju jämställdhetsmässigt i botten och måste förändras på alla möjliga sätt. Det vi kan göra inom föreningen är att peppa och inspirera varandra.
Gabrielle Barnekow blev medlem i Spillkråkan för tio år sedan och slogs då av vilka spridda åldrar, erfarenheter och tankesätt kring skogsägande som rymdes inom föreningen. Hon tycker att medlemskapet har stärkt henne i hennes roll som skogsägare och gett både kunskap och mod.
– Jag har kommit över känslan av ”det här kan inte jag, det är bättre att jag är tyst.” All ny kunskap har väckt nyfikenhet och det är så jag lär mig.
Kunskapsspridning är grunden för föreningen. Medlemmarna träffas och pratar om allt från försäkringar och bokföring till skatter och plantval.
– På så sätt blir man mycket mer aktiv som skogsbrukare och det är det som behövs, säger Gabrielle Barnekow.
Annakarin Bergström har varit med i Spillkråkan nästan sedan starten. Hon fick ärva skog och genom föreningen fick hon inte bara kunskap, utan också glädje, sammanhållning och skratt.
– Spillkråkan har betytt en otrolig skoglig stimulans och ovärderlig kunskap. Där behöver man inte vara rädd att göra bort sig. Det är helt okej att inte veta allt.
Föreningen driver också debatt och opinionsbildning. När den bildades var representation av kvinnor i styrelserna och bland ledande tjänstemän nästan obefintlig.
Flera arbetsgrupper bildades och en av dem var Krax-gruppen som Annakarin deltog i. De skulle vara uppkäftiga och sätta press på skogsbolagen och gruppen la upp en plan. Genom att köpa ett mindre antal aktier blev de kallade till bolagsstämmorna på de stora skogsbolagen. Där begärde Spillkråkorna ordet, presenterade sig som skogsägare och krävde fler kvinnor i bolagens styrelser – annars skulle Spillkråkorna sluta sälja skog till dem.
– På flera ställen fick vi applåder av deltagarna. Och herrarna framme vid podiet visste inte vad de skulle svara. Det var väldigt roligt! Vi upprepade det här i flera år. Det är ju ännu ingen anhopning av kvinnliga representanter, men strukturen börjar ruckas på, berättar Annakarin.
Kuppen blev mycket uppmärksammad och situationen har långsamt förbättrats. Annakarin tycker att det också märks en attitydförändring gentemot kvinnor i skogsbranschen.
– Vi möts med respekt i dag, tycker jag.
Det här vill Spillkråkan
Över 130 000 kvinnor äger skog i vårt land. Det gör kvinnliga skogsföretagare till den enskilt största företagargruppen bland kvinnor i Sverige. Spillkråkan är en intresseförening för kvinnliga skogsägare med målen:
• Att stärka kvinnors inflytande inom den svenska skogsnäringen.
• Att öka kunskap och medvetenhet om hållbart skogsbruk.
• Att bygga kvinnliga nätverk för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.
Text & foto: Lina Arvidsson
SKOGEN 12/2016