Spårbytare går kurs  hos SCA

Det är brist på skogsmaskinförare. Nyrekryteringen har inte matchat de stora pensionsavgångarna under senare år som antas fortsätta framdeles.

I början av förra året skrev Dagens Arbete att branschen skulle behöva anställa 800 förare per år, men att bara

430 elever började på naturbruksgymnasierna med inriktning mot skogsbruk hösten 2024.

Situationen har bland annat lett till att lettiska företaget Vecvagari har etablerat sig i Sverige med cirka 70 anställda, enligt Sveriges Radio.

Ett initiativ som har gjorts är Norra Skogs stimulanspaket för att hjälpa entreprenörer att rekrytera, som SKOGEN tidigare har berättat om. Ett annat är en SCA:s satsning på förarutbildning i egen regi. Den ger deltagarna visstidsanställning, lön under utbildningen och fem veckors praktik efteråt.

Utbildningen genomförs två gånger per år och i augusti startar den femte omgången. Hittills har över 900 personer sökt till de tolv platserna per termin.

Ett tecken på att man har lyckats bra är att man inte har några avhopp, enligt Anna Bylund som är avdelningschef verksamhetsutveckling hos SCA.

– Vi har erfarenhet av tidigare skogsmaskinförarutbildningar, men där huvudmannen varit en annan. Utfallet av dessa satsningar var generellt sett låg. Det tror vi beror på intresse och engagemang hos de antagna, säger hon.

Den stora skillnaden mellan då och nu tycks alltså vara elevernas motivation.

När nu SCA arrangerar utbildningar på egen hand har de valt att rikta in sig på karriärbytare med en uttalad önskan att bli just skogsmaskinförare. Vid antagningarna görs ett noggrant urval.

– Vi genomför intervjuer. Och vi är också noga med att informera om villkoren. Man måste vara målinriktad, det man gör är mätbart. I skördaren syns hur många träd man avverkar per timme. Många maskinförare jobbar på ackord och nästan alla tävlar mot sig själva, säger Anna Bylund.

Under utbildningen är eleverna anställda av SCA. De får lön och arbetskläder. Utbildningen pågår i 22 veckor och ungefär tolv av dem läggs på arbete i maskiner och i simulatorer. Bolagets egna experter undervisar i ämnen som metod, virkeslära och naturvård.

– Vi har också lagt in en kurs i säker bilkörning. De flesta maskinförare som skadar sig gör det i bilen på väg till eller från jobbet, säger Björn Eriksson som är ansvarig för maskinförarutbildningen hos SCA.

Vissa lärdomar har man dragit längs vägen.

– När vi startade den här utbildningen tänkte vi att den skulle flytta runt, för att tillmötesgå olika geografiska behov av skogsmaskinförare. Men utifrån det stora intresset för utbildningen i kombination med praktiska skäl valde vi att förlägga den till Hussborg i Ånge kommun. Där finns ett elevhem vid en nedlagd skogsbruksskola, säger Björn Eriksson.

Erfarenheten visar också att det gäller att hitta praktikplatser så nära elevens bostadsort som möjligt. Det ökar chansen både för att eleven ska få anställning och att den blir långvarig.

– Man är förstås inte fullärd efter 22 veckor. Första åren som yrkesverksam är att betrakta som en lärotid, med allt vad det innebär för arbetsgivaren, säger Björn Eriksson. 

Utbildningen har lockat ganska unga karriärbytare.

– Vi har individer på mellan 20 och 55 år, men de flesta är kring 30, säger Björn Eriksson.

Det är också förhållandevis många kvinnor, tilllägger han:

– 25 procent, vilket är långt över genomsnittet för kvinnliga maskinförare ute i branschen.

Anna Bylund säger att man är väldigt nöjd med utbildningens innehåll, men att det ändå kan bli vissa förändringar

– Vi har fokuserat mycket på skotare. Det blir ofta så för att det går fortare att komma in i, men kanske skruvar vi om inriktningen mer mot skördare.

Den stora utmaningen i framtiden  är enligt Björn Eriksson matchningen av elev och entreprenör på lämpligt geografisk avstånd. SCA har visserligen kring hundra egna anställda skogsmaskinförare och samarbetar med cirka 175 entreprenörsföretag över hela Norrland.

– Men även om de är många räcker det ju inte för att alla ska ha nära till jobbet.

En annan utmaning är de låga födelsetalen.

– Det föds allt färre barn i Sverige, totalt sett. Tänk då på hur liten rekryteringsbasen blir i till exempel Norrlands inland, säger Björn Eriksson.