Nu har SLU och Skogforsk utvärderat nyttan av så kallade hänsynsytor. Alltså dungar av skog som lämnas kvar på hyggena för att ge en fristad åt den gamla skogens arter. En genomgång av ett trettiotal vetenskapliga studier visar att hänsynsytorna verkligen är värdefulla för många arter. De har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar.
I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget.
– De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU, i ett pressmeddelande.
I praktiken är hänsynsytorna oftast mindre, upp till ett halvt hektar. Det betyder att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i hänsynsytan, och vindfällning av kantträden är vanligt. Men även små hänsynsytor fyller en viktig funktion. De förser skogen med död ved och solbelysta trädstammar.
– Vindfällda träd i hänsynsytor bör inte plockas bort, påpekar Jan Weslien på Skogforsk. De är viktiga livsmiljöer för många arter, framförallt insekter.
Det trettiotal studier som har gjorts om hänsynsytor har gett värdefull kunskap om framför allt insekter, lavar och mossor, men det är fortfarande mycket vi inte vet om arternas spridning och överlevnad i trädgrupperna.
– Det är hittills bara ett fåtal studier som har följt utvecklingen under en längre tid, säger Lena Gustafsson.
Fotnot: Lena Gustafsson och Jan Weslien är två av författarna bakom den kommande rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. I rapporten har cirka 120 vetenskapligt granskade studier sammanställts för att skapa en bild av nyttan med olika former av naturhänsyn vid avverkning.