Sparade skogsdungar räddar arter

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
naturhänsyn
Att lämna kvar grupper av träd på hyggen är en form av naturhänsyn som fungerar. Dessa dungar hjälper verkligen många arter att överleva den kritiska hygges- och ungskogsfasen.

Nu har SLU och Skogforsk utvärderat nyttan av så kallade hänsynsytor. Alltså dungar av skog som lämnas kvar på hyggena för att ge en fristad åt den gamla skogens arter. En genomgång av ett trettiotal vetenskapliga studier visar att hänsynsytorna verkligen är värdefulla för många arter. De har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar.

Annons
Annons

 I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget.

- De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU, i ett pressmeddelande.

I praktiken är hänsynsytorna oftast mindre, upp till ett halvt hektar. Det betyder att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i hänsynsytan, och vindfällning av kantträden är vanligt. Men även små hänsynsytor fyller en viktig funktion. De förser skogen med död ved och solbelysta trädstammar.

– Vindfällda träd i hänsynsytor bör inte plockas bort, påpekar Jan Weslien på Skogforsk. De är viktiga livsmiljöer för många arter, framförallt insekter.

Det trettiotal studier som har gjorts om hänsynsytor har gett värdefull kunskap om framför allt insekter, lavar och mossor, men det är fortfarande mycket vi inte vet om arternas spridning och överlevnad i trädgrupperna.

– Det är hittills bara ett fåtal studier som har följt utvecklingen under en längre tid, säger Lena Gustafsson.

 

Fotnot: Lena Gustafsson och Jan Weslien är två av författarna bakom den kommande rapporten "Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum". I rapporten har cirka 120 vetenskapligt granskade studier sammanställts för att skapa en bild av nyttan med olika former av naturhänsyn vid avverkning.

 

Publicerad:
  • Föreningen Skogen,Höstexkursion

    Hyggesbruk och annat hett på årets Höstexkursion

    Föreningen Skogens höstexkursion, i år tillsammans med Sveaskog, synade de bestånd i Malå som Joel Wretlind anlagt med hjälp av kalhuggning på 1920–talet. Men här diskuterades även frågor som viltförvaltning och rennäring på skogsbruksmarker.
  • Annons
  • Skogsmuseets personal

    ”Bästa konstutställningen – skogen”

    KULTURARV. Produktionsskog kan vara den bästa konstutställningen av alla, tycker Guldkvisten-mottagaren Iréne Gustafson på Skogsmuseet.
  • Sprucken granstam

    Förädling kan minska torkstress

    Kategorier: Skogsskötsel, gran, torka
    SKADOR. Skogforsk har funnit samband mellan tunna cell­väggar i veden hos unga granar och spruckna stammar vid extrem torka.
  • Annons
  • Exkursion lärkplantering

    Lärk kan bli nordligt framtidsträd

    EFTERFRÅGAN. Biobränsle­reserven växer bäst i Norrland. Här trivs ligninrik lärk – ett trädslag att satsa på, sa flera deltagare på en exkursion med Jämtlands läns skogsklubb.
  • Jägare står i ett jakttorn

    ”Det går inte att vänta”

    Kategorier: Skogsskötsel, viltbete
    VILTBETE. I flera län har upp till 67 procent av ungtallarna skador, enligt senaste Äbin. Avskjutningen av älg måste öka omedelbart, säger en specialist på Skogsstyrelsen.
  • Annons