Sopor tränger ut skogsbränsle

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
Sopor istället för skogsbränsle
Sverige importerar mer och mer sopor. Men kapaciteten är ändå större än mängden avfall. Till exempel ska det nya värmeverket i Linköping kunna elda 600 000 ton sopor varje år.
Trots högt bränslevärde på grot så minskar lönsamheten stadigt. Den enda större köpare som SKOGEN fortfarande har kunnat hitta prislistor för på nätet är Södra. Norra Skogsägarna slutade att ha listpriser på grot i december.

Det finns ett överskott på  bränsleflis på marknaden och priserna har den senaste tiden sjunkit dramatiskt. Sopor, biprodukterna från sågverken, sågspån och kutter har konkurrerat ut groten. Särskilt i norra Sverige där transporterna är långa och marknaden liten har grothandeln helt säckat ihop. 

Annons
Annons

Bränsleved och stamvedsflis däremot betalar alla för, även om det är en prispress nedåt. Nästan alla har det senaste året sänkt med minst 10 kronor per fub.
Norra Skogsägarna betalar 130-170 kronor per m3f beroende på skotningsavstånden och transporten till användaren.
Norrskog har haft stort utfall av bränsleved i stormavverkningarna. Två milda vintrar på raken och låga elpriser har gjort att avsättningsmöjligheterna för biobränsle på hemmaplan har försämrats, skriver Norrskog på sin hemsida och berättar att bränsleved, mycket stormved, nu säljs till Mälardalens kraftvärmeverk. För bränsleveden har Norrskog under hösten betalat 100 kronor fub brutto. 
 
Hos SCA har grotsortimenten minskat kraftigt under senare år. 
– Bränsleveden däremot är  ett stabilt sortiment, säger Stefan Rönnqvist, marknadsdirektör SCA Norrbränslen. Visserligen är värmevärdet högre på grot, men produktionskostnaderna större än för bränsleveden. Dessutom är det fördel bränsleved vid flisningen eftersom det är lättare att kontrollera fraktionerna, alltså storleken på flisen, och därmed anpassa bränslet  till inmatning och pannor. 
– Det är mycket svårt att få lönsamhet på grot, säger virkesköpare Mats Arvidsson i Hammarstrand, SCA. Det mesta går minus. Vi har tio mil både till Östersund och Sundsvall och det är för långt. Bränsleveden däremot måste vi ju hantera eftersom den faller ut från avverkningar.
 
Det besvärliga läget för groten bekräftas av Nätraälven.
– Det är faktiskt så att vi inte har någon köpare av grot i vår region i dag. Om någon vill köpa grot så är det definitivt till ett pris som gör att du i praktiken betalar för att bli av med den, säger Stig-Björn Hallin, köpledare på Nätraälven.
Bränsleved köper Nätraälven, men till lägre priser än förra året. Det låga massapriset runt Östersjön pressar ner brännveden.
Värst är det i norra Sverige, men i hela vårt land är det bekymmer med att få rimligt betalt för grot.
 
SKOGEN 2/2015
 
 
Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • Virkespriserna sjönk i juli

    Priserna på massaved och sågtimmer sjönk i södra och mellersta Sverige i juli, visar Virkesbörsens sammanställning. 
  • Annons
  • Bara el när Jämtkraft röjer

     I Jämtland röjs just nu ledningsgator för första gången helt och hållet med eldrift. Det innebär förstås fördelar för miljön, men kanske framför allt för personalen.
  • Virkesstudion #37 – Vad har hänt under sommaren?

    Kategorier: Virkesstudion #37
    I dagens avsnitt av Virkesstudion sammanfattar Carl Johan Moberg och Per Hedberg den händelserika sommaren.
  • Annons
  • Framtiden enligt Biometria

    På virkesmätningsorganisationen Biometria finns en avdelning för innovation och teknikutveckling som heter Biometria Labs och som nyligen har presenterat sin första trendspaning. 
  • Inget skadestånd för ek utan skönhetsvärde

    Markägare på Gotland kräver 50 000 kronor i skadestånd för att Skogsstyrelsen av misstag fällde en ek. Men tingsrätten säger nej och hävdar att trädet saknade skönhetsvärde.
  • Annons