Som en svart svan

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
”Nu är det tio år sedan stormen Gudrun seglade in som en svart svan över Sverige. Tiden går, den skogsbrukare som var förbaskat snabb med att röja och plantera hybridasp skulle i sommar kunna ha en skog med 100 kubikmeters virkesförråd.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare tidningen SKOGENSvarta svanar var Aristoteles uttryck för något omöjligt. Det bytte dock betydelse efter att Australien upptäckts. Där fanns levande svarta svanar. Numera är det därför en beskrivning av stora, oönskade, ”omöjliga” händelser som plötsligt ändå drabbar samhället.

Annons
Annons

Med tanke på klimatförändringen kan det komma ett helt sträck av svarta svanar in över landets skogar framöver. Det spekuleras om skogsepidemier av svamp och insekter, om träd som inte orkar med klimatet men även om oväntade kast i energipolitiken, miljöpolitiken och marknaden.
 
För att klara sådana överraskningar krävs tre saker. Fantasi, förberedelser och riskhantering.
Fantasi för att ana vilka av naturens och ekonomins krafter som plötsligt kan börja leka med oss: Hur kan stormen slå inte bara mot min skog, utan till exempel mot min ekonomi i förlängningen, min livssituation? Inte alla kan skryta med att ha tänkt till kring storstormar före Gudrun. Varken enskilda skogsägare, bolag eller politiker. Eller tidningsredaktioner. Vem har sedan lärt och tänkt till kring storbränder? Och ännu oskådade svarta svanar?
Förberedelser har de senaste tio åren mest handlat  om stormsäkrare skogsskötsel. Men lika viktigt är klara spelregler för hur samhället ska gripa in och betala      kommande naturkatastrofer.
Bara med sådana besked i ryggen kan sektorn utveckla sin riskhantering. Borde kanske bolagen eller skogsägareföreningarna hantera skogsägarnas risker? För inom riskhanteringen finns mest kvar att göra. Dagens planering av skötsel, naturvård och ekonomi bygger fortfarande på att träden både växer och avverkas och köps enligt plan. Inga överraskningar, tack.
 
För drygt 30 år sedan frågade jag SCAs dåvarande skogschef och store contortaplantör Stig Hagner om bolaget skulle klara sig ifall ”chansningen” med contortan slog fel, om träden slogs ut. Hans  svar kom direkt: ”Jadå!”. Jag vet inte hur väl förberett bolaget verkligen var. Men det krävs  en hel del övningar i spelteori innan skogssektorn kan känna samma trosvissa trygghet inför framtiden.
 
SKOGEN 12/2014
 
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons