Sök stöd till energi på åker

Det finns pengar att söka för den som vill odla energiskog på åkermark. Detta investeringsstöd handläggs av länsstyrelserna men ansökan görs hos Jordbruksverket.

– Vi välkomnar fler ansökningar. Det finns mycket pengar kvar att söka och efterfrågan på ­energiråvara är stor, säger Pertti Malkki som är handläggare på Länsstyrelsen i Skåne.

Ansökningstiderna varierar mellan länen och anges på respektive länsstyrelses sajt.

– I Skåne tar vi emot ansökningar för energiskog igen våren 2026, men i många län kan man söka även i år, säger Pertti Malkki.

Detta stöd ingår i Jordbruksverkets satsning Investering för ökad konkurrenskraft som delfinansieras av EU och även omfattar en rad andra verksamheter. För anläggning av energiskog gäller att man måste ha utgifter på minst 100 000 kronor för markberedning, plantor, plantering och hägn för att vara berättigad till stödet. Stödet utgör 30 procent av kostnaderna och som mest kan man få 2,4 miljoner kronor under tre år. Högre belopp kan dock betalas ut till projekt i norra Sverige.

Energiskogen måste alltså användas till bioenergi, inte som virke, pappers- eller textilmassa eller någon annan skoglig produkt.

Poppelkalkylen har generellt god lönsamhet, inte bara nu när salupriserna varit näst intill fördubblade.

Salix, hybridasp och poppel är de grödor som är godkända för stödet. Salix måste skördas minst vart tionde år, hybridasp och poppel minst vart tjugonde. Om reglerna följs kan marken även berättiga till gårdsstöd.

– Poppelkalkylen har generellt god lönsamhet, inte bara nu när salupriserna varit näst intill fördubblade. Har man en dåligt arronderad åker med dålig lönsamhet, kanske i kombination med högt vilttryck – då är energiskog ett lönsamt alternativ, säger Pertti Malkki.

Han påpekar också att man behöver ta hänsyn till eventuella natur- och kulturvärden vid planteringen.

– Det kan exempelvis behövas försiktighetsåtgärder för småbiotoper som stengärden, åkerholmar eller småvatten. Är du osäker så kontakta länsstyrelsen för samråd, tipsar han.

Vid ansökan ska man bland annat bifoga minst två jämförbara prisuppgifter eller offerter från olika leverantörer för varje kostnad man söker stöd för, till exempel plantor eller stängsel. Ansökningarna bedöms utifrån en poängskala och bland annat poängsätts investeringens lönsamhet och det sökande företagets behov av stöd för att kunna genomföra investeringen.

Ansökan bör vara så fullständig som möjligt från ­början och även om den kan kompletteras i efterhand är det bra att börja i god tid för att hinna få fram de handlingar som behövs.

Kontakta länsstyrelsen om du behöver hjälp, även om ansökan alltså görs i Jordbruksverkets e-tjänst. Den som inte kan använda e-tjänsten kan ansöka om undantag hos Jordbruksverket.

FAKTA: STÖDET

• Investeringsstödet för ökad konkurrenskraft ingår i Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027.
• Utgifter på minst 100 000 kronor för markberedning, plantor, plantering och hägn berättigar till 30 procents stöd.
• Som mest kan ett företag få 2,4 miljoner kronor under tre år, men den som är verksam i norra Sverige kan få mer.
• Investeringen ska finnas kvar i minst fem år, även om den byter ägare.
• Om planteringen drabbas av omfattande skador inom fem år efter utbetalning kan den behöva återställas för att stödet ska gälla. Se därför över dina försäkringar.
• På Jordbruksverkets sajt finns mer information och länk till ansökan.

TIPS: ENERGISKOG

• Välj gröda utefter platsens och markens ­förutsättningar. Be plantskolan om råd om du är osäker.
• Energiskog behöver näringsrik mark, så ­undvik torra sandjordar.
• Det är bra att kalka om pH-värdet är under sex.
• Tänk också på att du kan gödsla.
• Planera vägnät och lastplats för framtida skörd från början.
• Plantera så att rötter eller grenar inte går in på annans mark. Håll koll på gemensamma stamdiken.
• Håll efter ogräs minst två år efter plantering.
• Ogräsbekämpa giftfritt och anlägg ängs­kanter runt planteringen.
• Efter skörd skjuter energiskogen nya skott och kan som regel skördas flera gånger.
• Salix klarar våta perioder bättre än poppel och hybridasp.
• Det är ganska lätt att bryta upp en salix­odling, ofta kan man så ny gröda på hösten.
• Salix tillför kväve, ökar mullhalten och förbättrar markstrukturen samt renar marken från tungmetaller. Markens avkastning ­förbättras flera år efter skörd.
• Hanplantor av salix är bra för pollinatörer. För att gynna dem kan man plantera olika kloner och skörda i omgångar.
• Mer information finns på Jordbruksverkets sajt.