Vi har på fötterna menar Roger Andersson, virkesspecialist på Södra. Klass 1-stockarna ska inte längre letas fram av en virkesmätare vid industrin utan sorteras ut redan i skogen och läggas i särskild hög. De levereras sedan till Unneforssågen. Där gör virkesmätare en kvalitetsklassning som ligger till grund för priset. Skogsägaren får alltså mätbesked från både Värö och Unnefors.
– Visst innebär det ett större ansvar för skotarförarna, men de är under särskild utbildning nu. Vi har genomfört en rad tester och menar att våra skärpta krav på förarna kommer att fungera.
Den nya travmätningen av timmer går i princip till på samma sätt som travmätning för massaved. Virkesmätaren gör en uppskattning av volymen på flaket. Priset för det travmätta partiet är satt utifrån historisk fördelning mellan klasserna.
– Det är klart att det alltid kommer att finnas specialfall och att skogsinspektorn och skogsägaren kan diskustera andra lösningar och kompensera för särskilda sortiment, menar Roger Andersson.
Invändningarna mot det nya mätsystemet är ändå flera. För det första riskerar skogsägarna att skördarförarna missar en del stockar av hög kvalitet. För det andra finns risken att riktigt fint virke inte prisförhandlas och sorteras fram, utan i bästa fall bara blir klass 1-virke. För det tredje premieras inte alls skogsägare som har mycket klass 2-virke. För det fjärde stimuleras inte skogsägarna att odla kvalitetsvirke, varken för att nå toppkvalitet eller förbättra kvaliteten bland de stora volymerna.
– Skogsägare som inte är medvetna om tidigare generationers kvalitetsarbete i skogen kommer kanske att missa viss extra betalning, säger Per-Olof Carlsson.
Han äger 80 hektar skog i Sjuhäradsbygden och är också skogsrådgivare på Hushållningssällskapet.
– De andra, som själva aktivt arbetat med kvalitetsdaning i tallskogen och är medvetna om virkets värde, vänder sig antagligen till andra sågar för att sälja.
Andra skogsägare som SKOGEN talat med menar att det måste vara mycket svårt för skotarförarna att bedöma finliret bland klass 1-stockarna. Centrumställning och årsringarnas bredd måste till exempel vara mycket besvärligt att se från förarhytten.
Många kommer ändå att resonera så att vinsterna med Södras nya rationella mätning överväger den extra betalningen som skulle utgått om man sorterat allt virke på industrin och fått betalt för kanske tall klass 2.
– När Södra gick över till travmätning för gran var det väldigt få klagomål, konstaterar Per-Olof Carlsson, så det kanske blir samma sak när man nu slår ihop klass 2, 3 och 4 till en klass för tall.
Folk inser kanske att en klass är rationellt och sparar pengar och att det i slutändan kommer dem själva till del i form av bättre betalning.
Går vi då mot Södras system över hela landet? Virkesköpare som SKOGEN talat med vill inte offentligt uttala sig om Södras system. Mellan skål och vägg håller de ändå med om att systemet är rationellt och sparar pengar. Men i nuläget fungerar det nog endast för Södra. Förändringen bygger på stort förtroende mellan köpare och säljare, dels ett förtroende för att det nya travpriset sätts rätt, dels att skördarförarna utbildas. Det förtroendet tycks finnas inom Södra.
Några virkesköpare påpekar också att även fyra klasser innehåller stora mått av osäkerhet, som kan slå åt båda håll. Ingen vet egentligen vad som döljer sig under mantelytan.
Men på sikt, om framför allt de större bolagen arbetar för att bygga förtroende och arbeta för öppenhet i virkesaffärerna, kommer sannolikt travpristanken på timmer att slå igenom allt mer. Den transparens som skapats genom till exempel tillgängliga listor på nätet som nu tidningen SKOGEN använder för att presentera månatliga jämförpriser har varit ett första steg.
Text: Lars Åkerman
SKOGEN 4/11