Snytbaggens mardröm

6 maj 2010 Knaster mellan käkarna. Exakt kornstorlek på sanden! Det är hemligheten bakom det nya plantskyddet. De fastlimmade sandkornen är aningen för stora för att snytbaggen ska kunna greppa dem med käkarna och komma åt att gnaga på den spröda plantan.

Snytbaggens mardröm

Mindre korn ger inget skydd. Talesätt från insekternas värld: ”Grus i käften, sa snytbaggen, spottade ut granplantan.”
Snytbaggen, Hylobius abietis, har unga skogsplantor som favoritföda. Som vuxen lever snytbaggen ett till två år, men kan överleva upp till fyra år. Snytbaggen finns i hela landet men är vanligast i Götaland och Svealand. Antalet snytbaggar ökar nu i norra Sverige på grund av det varmare klimatet.
— Vi har investerat miljoner i det nya plantskyddet som fungerar på alla trädslag och bäst på gran, tall och contorta. Sandbehandlingen kräver inte större plantor än tidigare utan limmet kan i viss mån ge stadga åt mindre plantor. Däremot har efterfrågan på större och kraftigare täckrotsplantor ökat på senare år, framhåller vd Lena Sammeli-Johansson, Svenska Skogsplantor. Seglim, sand och applikation kostar cirka en krona per planta. Överlevnaden på markberedda hyggen kan vara upp till drygt 95 procent.
Det blir ett grönare skogsbruk med det nya miljövänliga plantskyddet enligt Sveaskog, som tagit fram Conniflex. Inom fem år ska 40 till 50 miljoner plantor per år skyddas mot snytbagge med plantskyddet som får snytbaggens värsta mardröm att bli sann — knaster mellan käkarna!

Detta är målet för Sveaskogs och Svenska Skogsplantors offensiva marknadssatsning som nu dragit igång. Samtidigt gör man tekniken tillgänglig för alla producenter och återförsäljare av plantor, så att ett stort steg kan tas mot ett skogsbruk utan kemiska skyddsmedel. Bara att pynta för systemet som får sanden att klänga fast på skogsplantorna. Skyddet, som består av en beläggning av lim och sand, ska ersätta de kemiska skyddsmedel som används idag på tall- och granplantor.
— I en tid då skogsråvaran ska räcka till många användningsområden och bidra till ett grönare samhälle, har vi inte råd med att skogen äts upp innan den ens börjat växa. Men kemiska snytbaggeskydd är inte långsiktiga eller hållbara. Därför har vi drivit på den tekniska utvecklingen, säger en entusiastisk Sveaskogs-vd Gunnar Olofsson.

Nu startar Svenska Skogsplantors plantskola Trekanten utanför Kalmar sin kommersiella drift av den nya behandlingslinjen för Conniflex. Kapaciteten är 10 till 15 miljoner plantor per år. I höst tas en behandlingslinje med samma kapacitet i drift i plantskolan Vibytorp, Hallsberg. En tredje anläggning projekteras 2011. Säsongen 2010 släpper företaget 2,5 till 3 miljoner plantor på marknaden.
— Inom fem år behandlar vi mellan 40 och 50 miljoner plantor per år med Conniflex. Därutöver finns ett marknadsbehov att fylla som är minst 100 miljoner plantor per år. Behovet ökar eftersom klimatförändringen leder till fler snytbaggar, konstaterar Lena Sammeli-Johansson.

Ett brett införande av Conniflex på marknaden blir möjligt genom det nya samarbetet kring licensförsäljning som Sveaskog och Svenska Skogsplantor har inlett med landets ledande leverantör av utrustning och system för plantskolor, BCC AB i Landskrona. BCC kommer att lansera tekniken till alla övriga plantproducenter och återförsäljare i Sverige och på sikt även i andra länder där snytbaggen förekommer.

Text och foto: Lars Davner

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb