Snytbagge ogillar SE-plantor

20 maj Snytbaggar gillar inte alls plantor som producerats med somatisk embryogenes. Forskarna vet inte exakt varför, men om man kan lista ut det kan kunskapen få stor betydelse för både förädling och växtskydd.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:
På mejabehandlade SE-plantor var gnagsåren grundare och mer spridda över stammen, vilket verkar tyda på att medlet gör plantorna mindre välsmakande. De hade även grundare barksår jämfört med obehandlade plantor.

Det är plantor som har tagits fram genom somatisk embryogenes, ett slags kloningsteknik (SE-plantor, se ruta nedan), som baggarna ogillar. Om plantorna dessutom är behandlade med metyljasmonat, även kallat meja, klarar de angrepp ännu bättre. Det är ett hormon som fungerar som en nödsignal i växten när den attackeras av en insekt och då aktiveras det egna försvaret.

Det visar en ny avhandling av naturvårdsbiologen och doktoranden Kristina Berggren Nieto på SLU i Uppsala.

– Upptäckten är förvånande och revolutionerande både för växtskydd och framställning av granplantor, men vi vet fortfarande inte exakt vad som gör SE-plantorna mer resistenta, säger hon till SKOGEN.

SLU:s Kristina Berggren Nieto kallar upptäckterna kring snytbaggars motvilja mot SE-plantor och mejabehandling för revolutionerande. Om man kan förstå exakt varför kan det få stor betydelse för granförädling, växtskydd och växtfysiologi.

I snart fyra år har Kristina Berggren Nieto och forskarkollegor studerat snytbaggeangrepp och växtförsvar på granplantor. I hennes försök har SE-plantorna inte bara skrämt bort snytbaggar, de har även hämtat sig om de väl blivit angripna.

– Snytbaggetrycket på försöksytan var högt, endast tre procent av kontrollplantorna överlevde det första året. Jämfört med dem läkte en höge andel av SE-plantorna dessutom gnagskadorna. Labbförsöken bekräftade fältförsökens resultat.

I försöket ingick SE-plantor, täckrotsplantor och barrotsplantor. Hälften av varje planttyp behandlades med meja före planteringen. Trots att de bara behandlades en gång kvarstod den positiva effekten på alla tre typerna under försökets alla tre år. Jämfört med kontrollplantorna hade mejabehandlade SE-plantor 98 procent lägre dödlighet och fick 86 procent mindre gnagskador under det första året.

SE-plantor som inte behandlades med meja hade 30 procent mindre gnagskador. Efter tre år hade mejabehandlade SE-plantor fortfarande lägst dödlighet, endast 31 procent hade dött.

På mejabehandlade SE-plantor var gnagsåren mer spridda över stammen, vilket verkar tyda på att medlet gör plantorna mindre välsmakande. De hade även grundare barksår jämfört med obehandlade plantor.

– Framför allt verkade det vara smaken på plantan som avgjorde om snytbaggen valde den eller inte. De tog en smakbit för att se om den smakade bra innan de slutligen bestämde sig för att fortsätta äta, säger Kristina Berggren Nieto.

Meja har även visat sig öka motståndskraft mot granbarkborre och andra skadeinsekter.

– Kanske kan SE och meja ha positiv effekt även på andra växters överlevnadsegenskaper. En studie på andra växtarter och deras skadeinsekter skulle kunna öppna upp för växtskyddsmöjligheter även utanför skogsbruket, säger Kristina Berggren Nieto. 

Metoderna som har använts i försöket är hållbara och skonar miljön, till skillnad från kemiska bekämpningsmedel, och planteringen skulle effektiviseras om meja applicerades redan i plantskolan innan plantorna packas för vinterförvaring.

En annan positiv slutsats i försöket är att de mejabehandlade SE-plantornas låga dödlighet möjliggör både tidigare och enklare plantering än vad exempelvis barrotsplantor tillåter. SE-plantorna var både yngre och mindre och kan planteras med planteringsrör. Det kan även frigöra utrymme i plantskolan.

Forskarna klurar nu på om det är kombinationen av den tuffa SE-processen och mejavaccinationen som gör SE-plantorna mer motståndskraftiga, men det verkar som om de reagerar annorlunda på skador än vanliga plantor även utan behandlingen. Men exakt vad händer i plantan?

– Vi undersöker bland annat granars olika försvarsmekanismer, och sammanställer tre olika projekt. I det första undersöker vi sårläkningsförmågan hos SE-plantor. I det andra har vi tagit barkprover för att analysera mängder och sammansättning av de terpener som är viktiga ämnen i granars kemiska försvar, säger Kristina Berggren Nieto.

I det tredje tittar man på en av granarnas fysiska försvarsmekanismer.

– Vi har skurit horisontella skivor av SE-trädens stammar för att studera kådkanalerna inne i trädet. Det skiljer sig mellan SE-plantor och vanliga plantor, så det är väldigt spännande att se slutresultatet.

Kristina Berggren Nieto hoppas hitta förklaringen till forskningsresultaten innan hon är klar med doktorsarbetet, men det är lättare sagt än gjort.

– Växter är komplexa och det jag forskar på nu är väldigt nytt. Det är jättespännande, men resultaten är sällan som man förväntat sig. Man måste hela tiden tänka nytt eller i olika banor.

Det är heller inte lätt att jobba med levande djur. De gör sällan som man vill.

– De är roliga och söta, men bra på att bryta sig ut – de är som små Houdini. Baggarna har en stark egen vilja, man kan inte förvänta sig att de ska lyda order.

FAKTA / SOMATISK EMBRYOGENES

Vid förökning av växter genom somatisk embryogenes görs vanliga celler om till embryonala celler som sedan utvecklas till växter. Alla växter blir genetiskt likadana som ursprungscellen.

De embryonala cellerna odlas i näringslösning där de utsätts för höga doser av vissa växthormoner. Tekniken gör det möjligt att snabbt föröka en stor mängd plantor med goda genetiska egenskaper.

FAKTA / METYLJASMONAT

Metyljasmonat eller meja förkortat är ett naturligt hormon som ingår i växters försvar. När medlet sprayas på granplantorna sätts immunförsvaret igång, nästan som en vaccination. Plantan börjar producera mer av vissa försvarskemikalier, exempelvis terpener. Då ökar också trycket i plantan och kådflödet blir ymnigare och läkningsprocessen sätter igång.

Metyljasmonat kan användas både för grundbehandling och efterbehandling av växter.

I försöket i artikeln minskade medlet granarnas dödlighet avsevärt.

Medlet finns inte att köpa, utan behandling måste göras av fackman.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb