Program som har koll på både det som gallras och det som står kvar finns om några år, tror Johan J Möller.
Som det fungerar i dag registreras hur många träd och vilken volym som tas ut vid en gallring, medan det är svårare att veta hur mycket som är kvar. Det förekommer naturligtvis att entreprenören tar ut mer och grövre träd än vad som har sagts. Ju mer volym och timmer som plockas ut vid en gallring, desto mer betalt för entreprenören och virkesköparen kan redovisa en högre volym och ett bättre köp.
Skogforsk har arbetat fram ett program som både berättar hur mycket som gallrats – antal träd och volym – och gör en bedömning av hur mycket skog som står kvar i den gallrade avdelningen. Den nya beskrivningen kan sedan läggas in i skogsbruksplanen och blir som en automatisk revidering av avdelningen.
– Det betyder att skogsägaren kan ha koll hur mycket som har gallrats ut och få en uppskattning av vad som står kvar. Det är helt baserat på de data som skördaren samlar in, säger Johan J Möller som är forskningsledare på Skogforsk.
– Dessutom kan mycket av den manuella mätningen som görs i samband med gallring rationaliseras bort, eftersom en stor del av det man i dag mäter i stället mäts av skördarna.
Datorprogrammet som kallas HPR Gallring räknar ut resultatet. Med mätdata från skördaren och omfattande statistik från normala avverkningar för olika trädslag visar programmet uttagen, men gör även en uppskattning av kvarvarande skog.
Det är det som har varit så svårt för en skogsägare att bedöma och därmed att skaffa sig en uppfattning om ifall gallringen är korrekt utförd.
Programmet är dessutom så fiffigt konstruerat att föraren får kontinuerliga rapporter om uttaget genom att data på moderna skördare sparas automatiskt. Föraren har alltså bra koll på sitt eget arbete.
Precisionen har visat sig vara lika bra eller bättre än de metoder som används för gallringsuppföljning i dag, som relaskopmätning eller cirkelprovytor. Nu körs ett trettiotal skördare med programmet i skarpt läge runt om i landet.
Johan J Möller på Skogforsk tror att metoden kommer att få snabbt genomslag.
– Det här programmet eller någon vidareutveckling som skogsföretag eller maskintillverkare gör kommer säkert finnas i alla skördare inom några år, säger han.
Data genereras kontinuerligt i maskinerna och att använda dem som beslutsstöd till förarna kostar i princip ingenting. Det ger värdefulla kunskaper som gör det lättare att fatta bra beslut.
Enligt Johan J Möller finns det också ytterligare utvecklings-potential i att använda data för att styra gallringen mer. Det kräver dock att kranvinkeldata görs tillgängliga i maskinen eller att man använder maskinens information om kranvinkel för att identifiera stickvägsträd. Stickvägsträden som först tas bort har visat sig representera snittet på träden i hela avdelningen. Till exempel kan man då registrera trädens volym, diameter och höjd.
Tekniskt är detta snart en realitet. Skogforsk ska vidareutveckla programvaran och testa systemet innan även det kommer i praktisk drift.
SKOGEN 10/2015