Byggföretagen slipper köra långa sträckor för att lägga jorden på deponi och kostnaderna för anläggningsarbetet minskar. Markägaren får betalt för att ta emot den och höjer samtidigt skogsmarkens produktivitet.
Det låter som en enkel vinn-vinn-situation, men det är inte fritt fram att lägga ut jord i skogen och regelverket är krångligt. Eftersom byggföretagen vill bli kvitt jorden räknas den som avfall och hanteringen regleras av miljöbalken.
Seminghundra häradsallmänning i Märsta har vid flera tillfällen försökt få tillstånd, hittills utan framgång. Ordförande Björn Söderman tycker att kommun och länsstyrelse är alltför restriktiva och oroliga. I ett av fallen handlar det om en gammal torvtäkt på åtta hektar som man vill fylla med jord.
– Det är ren jord som vi vill lägga ut för att återställa och förbättra skogsmarken för att plantera gran och tall där, säger Björn Söderman.
Sigtuna kommun har i en preliminär bedömning ställt sig tveksam, eftersom man anser att det växer bra med tallplantor och björksly i området.
– Kommunen tycker att det växer bra, men det är djupa diken så det går inte bedriva ett rationellt skogsbruk. Jag tycker det verkar helt vansinnigt om vi inte får återställa marken, säger Björn Söderman.
Stefan HellminKommunen har hänvisat allmänningen till länsstyrelsen eftersom det handlar om ett stort område och liknar förfarandet vid en deponi. Dessutom kan det möjligen röra sig om vattenverksamhet.
Stefan Hellmin på Sigtuna kommun har de senaste åren sett ett ökande antal fall där markägare har lagt upp jordmassor, ibland utan tillstånd.
– En orsak kan vara att lagstiftningen är svår att förstå så att det lätt uppstår missförstånd, funderar han.
Enligt Erland Nilsson på enheten för miljöskydd på Länsstyrelsen i Stockholms län har lagstiftningen blivit mer öppen för återvinning och ytterligare förändringar väntas framöver.
– Det är jätteviktigt att visa att syftet är korrekt. Vanligtvis hänvisar vi vidare till Skogsstyrelsen i sådana här fall och om de tycker att det är korrekt kan det vara okej, säger Erland Nilsson.
Anders Blomqvist som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen säger att det är sällan man får in den här typen av ärenden och i så fall tas det upp i samråd enligt miljöbalken.
– Eftersom det inte är en beprövad skoglig metod måste markägaren kunna visa vilken nytta och vilken påverkan åtgärden har på skog och naturmiljön. Kan man inte det är risken stor att det blir ett nej.
Lars LundinLars Lundin, professor i markvetenskap, tror inte att jordmassor på en gammal torvtäkt är något att oroa sig över.
– Jag tycker inte att det verkar vara någon större fara så länge man har koll på vad man kör ut och har gjort kemiska tester. Det som är mest känsligt är tungmetaller som uran och kadmium samt risken för ett ökat kväve- eller fosforläckage om jorden kommer från åkermark, säger Lars Lundin.
SKOGEN 5/2016