Snåriga regler för jord i skog

Bild för Teresia Borgman Written by Teresia Borgman On the
Björn Söderman står vid björksly vid
– Kommunen tycker att det växer bra med skog här, men det går inte bedriva ett rationellt skogsbruk, säger Björn Söderman och visar de sanka diken som löper genom om­rådet. Foto: Teresia Borgman
BYGGRESTER. Jordmassor kan göra nytta i skogen. Både mark­ägare och byggföretag skulle­ ­vinna på enklare regler, säger Björn Söderman i Seminghundra häradsallmänning. 

Byggföretagen slipper köra långa sträckor för att lägga jorden på deponi och kostnaderna för anläggningsarbetet minskar. Markägaren får betalt för att ta emot den och höjer samtidigt skogsmarkens produktivitet. 

Annons
Annons

Det låter som en enkel vinn-vinn-situation, men det är inte fritt fram att lägga ut jord i skogen och regelverket är krångligt. Eftersom byggföretagen vill bli kvitt jorden räknas den som avfall och hanteringen regleras av miljöbalken. 
Seminghundra häradsallmänning i Märsta har vid flera tillfällen försökt få tillstånd, hittills utan framgång. Ordförande Björn Söderman tycker att kommun och länsstyrelse är alltför restriktiva och oroliga. I ett av fallen handlar det om en gammal torvtäkt på åtta hektar som man vill fylla med jord.
– Det är ren jord som vi vill lägga ut för att återställa och förbättra skogsmarken för att plantera gran och tall där, säger Björn Söderman.

Sigtuna kommun har i en preliminär bedömning ställt sig tveksam, eftersom man anser att det växer bra med tallplantor och björksly i området.
– Kommunen tycker att det växer bra, men det är djupa diken så det går inte bedriva ett rationellt skogsbruk. Jag tycker det verkar helt vansinnigt om vi inte får återställa marken, säger Björn Söderman. 

Stefan HellminStefan HellminKommunen har hänvisat allmänningen till länsstyrelsen eftersom det handlar om ett stort område och liknar förfarandet vid en deponi. Dessutom kan det möjligen röra sig om vattenverksamhet.
Stefan Hellmin på Sigtuna kommun har de senaste åren sett ett ökande antal fall där markägare har lagt upp jordmassor, ibland utan tillstånd.
– En orsak kan vara att lag­stiftningen är svår att förstå så att det lätt uppstår miss­förstånd, funderar han. 
Enligt Erland Nilsson på enheten för miljöskydd på Länsstyrelsen i Stockholms län har lagstiftningen blivit mer öppen för återvinning och ytterligare förändringar väntas framöver.
– Det är jätteviktigt att visa att syftet är korrekt. Vanligtvis hänvisar vi vidare till Skogsstyrelsen i sådana här fall och om de tycker att det är korrekt kan det vara okej, säger Erland Nilsson.

Anders Blomqvist som är skogs­konsulent på Skogsstyrelsen säger att det är sällan man får in den här typen av ärenden och i så fall tas det upp i samråd enligt miljöbalken.
– Eftersom det inte är en beprövad skoglig metod måste markägaren kunna visa vilken nytta och vilken påverkan åtgärden har på skog och naturmiljön. Kan man inte det är ­risken stor att det blir ett nej.

Lars LundinLars LundinLars Lundin, professor i markvetenskap, tror inte att jordmassor på en gammal torvtäkt är något att oroa sig över.
– Jag tycker inte att det verkar vara någon större fara så länge man har koll på vad man kör ut och har gjort kemiska tester. Det som är mest känsligt är tungmetaller som uran och kadmium samt risken för ett ökat kväve- eller fosforläckage om jorden kommer från åkermark, säger Lars Lundin.

SKOGEN 5/2016

 

Publicerad:
Bild för Teresia Borgman
Teresia Borgman
  • ”Slopa biotopregistrering vid avverkningsanmälan”

    Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. Det framgår av ett förslag som idag går ut på remiss.
  • Annons
  • Virkesupplägg, björk

    Ny fond investerar i Baltikum

    FINANS. Det är ont om skogs­fonder, konstaterade SKOGEN i ett temanummer om investeringar förra året. Men tidigare i somras börsnoterades svenskförvaltade Skogsfond Baltikum. 
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons