Snabbväxarna – mycket mer än energi 

Både traditioner och tillgång påverkar vilka trädslag som används i olika länder och hur. Ett exempel är Nederländerna där poppel har fått en renässans. 

– Arkitekter och byggföretag där experimenterar med poppelträ som en del av moderna byggnadskoncept, exempelvis i modulära byggsystem och som fasadmaterial, säger Anneli Adler, ordförande för Nationella kommissionen för snabbväxande lövträd som samordnas av SLU. 

Tradition spelar in

Historiskt har popplar varit en karakteristisk och uppskattad del av det nederländska landskapet, bland annat som avgränsare av mark och vattendrag, så tradition spelar in. 

Att ta intryck utifrån kan hjälpa oss att tänka i nya banor, anser Anneli Adler, även om det här hemma är framför allt björk och asp som förs fram när det gäller mer lövför såväl traditionella som nya användningsområden.  

– De utgör den största delen av råvaran som behövs för textiltillverkning, men även poppel behövs. En liten andel av råvaran i denna process utgörs också av bok. 

Samodling mer effektivt

Anneli Adler vill gärna slå ett slag för samodling av pionjär- och sekundärträd på samma yta. Genom att ta tillvara lövträd som etableras först på hyggen och brandfält och växer snabbare än efterföljande trädslag skulle markanvändningen kunna bli effektivare. 

Att den här typen av brukade blandskogar så småningom blir monokulturer är helt i sin ordning, tycker hon. Ingen klagar ju på gamla ekskogar eller bokskogar som monokultur. 

– Det blir naturligt så att skogar med sekundära arter till slut blir monokulturer, eftersom trädslagen med kortare livscykel har gallrats ut.  

Samodlingen skulle även skapa nytta för ekosystem och samhälle, fortsätter hon. Mängden död ved ökar till exempel tack vare de snabbväxande pionjärträden som geom sin snabba tillväxt även binder koldioxid effektivt.  

Dessutom omsätts deras rötter och växer snabbare, vilket gör att kolförrådet i marken ökar. 

Råvara och vattenreglerare

Ytterligare en fördel är förmågan till vattenreglering. 

– Vattnet, och näringen som kommer med det, används för att bygga upp biomassan av snabbväxande lövträd. Näringen och vattnet stannar kvar i våra ekosystem och övergödningen minskar, säger Anneli Adler. 

Förutom skogens pionjärer skulle dessutom snabbväxare från parker och jordbruksmark kunna förse industrin med råvara, tillägger hon.  

Begränsad efterfrågan betyder dock att forskningen inte prioriterar pionjärerna. Tidigare förädlingsprogram för poppel har stannat av.  

– Efter att de svenskförädlade och klimatanpassade popplarna kom till marknaden har det blivit stopp i finansieringen av poppelförädling.  

När klimatet blir varmare och poppelarealerna större kan angrepp av bladrostsvamp blir vanligare. Kontinuerligt förädlingsarbete behövs för att bemöta sådana risker, förklarar Anneli Adler. 

– Förädlingen har tidigare varit inriktad på tillväxt, nu behöver vi inkludera även motståndskraft mot sjukdomar. Men sådan forskning får just nu ingen finansiering, säger hon. 

Bomull utan bevattning

Ett användningsområde för poppel skulle kunna vara som råvara till textiltillverkning, ett alternativ till bomull vars odling är mycket vattenkrävande och miljöbelastande. I dag används mycket eucalyptus och det forskas flitigt kring trädslaget utomlands, men i Norden skulle poppel kunna vara ett alternativ, tror Anneli Adler – en råvara som sköter sin bevattning på naturlig väg. 

Under den torra sommaren 2018 upptäcktes intressanta förmågor hos poppeln. 

– Såväl den som björk visade – på olika sätt – stor anpassningsförmåga. Poppeln behöll sina gröna blad och avslutade sin tillväxt genom tidig knoppsättning. Björkarna blev gula, men utvecklade nya gröna blad när den långa perioden med torka var över, berättar Anneli Adler. 

Förutom brist på medel till forskning och förädling står dagens regelverk i vägen för snabbväxande pionjärer i jordbrukslandskapet. 

– Där kan de fungera som skydd mot erosion och bidra till vattenreglering, men i jordbrukslandskap får man bara ha gräs i kantzoner och inte träd, trots att naturens egen lösning för platser med överflöd av näring och vatten är just pionjärlövträd, säger Anneli Adler.  

Enligt henne skulle buffertzoner med snabbväxande pionjärlövträd mellan åkrar och vattendrag hindra näringsämnen som ettåriga grödor inte tar upp att hamna i vattendrag. 

Inte invasiva trädslag

Även fördomar hämmar. 

– Det finns tankar om att både hybridasp och poppel skulle vara invasiva, men vi har kunnat studera gamla poppelalléer på gods och herrgårdar och det finns inga tecken på spridning. De har vuxit som alléträd i Sverige sedan 1700-talet. 

Förutom i Nederländerna hämtar Anneli Adler goda exempel från Litauen. Där har snabbväxande popplar etablerats i en radie på 90 kilometer runt huvudstaden Vilnius. Syftet är att cirkulera näringsämnen i slammet från ett kommunalt vattenreningsverk och samtidigt stimulera popplarnas tillväxt.  

– Skördemogna stammar används sedan i osb-skivor och grenar och toppar blir bioenergi. Att tillverka biokol från skörderester som återförs på åkermark som gödsel skulle vara en ytterligare möjlighet, säger hon.