Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Det är gran från mycket bördig Värmlandsskog som studerats. Proverna togs på 40-åriga träd med en höjd på cirka 25 meter. Utgångspunkten har varit att testa om vedbildning påverkas mer av trädens storlek och tillväxt, än av ålder.
Granvedens fiberlängd har nämligen betydelse för vilka produkter den bäst lämpar sig för.
– Långa fibrer ger starka produkter av papper och kartong tack vare ökat antal bindningar. Fördelen med ökad styrka breddar användningsområdet och man kan uppnå samma styrka med mindre materialåtgång, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik vid Karlstads universitet, i ett pressmeddelande.
Resultaten pekar på att många långa fibrer kan bildas i träd som växer snabbt på höjden, och redan i relativt ung ålder.
Provmaterialet kommer från en skog där berggrunden, så kallad hyperit, ger extra bra bördighet. Skogen ligger nära Mölnbacka norr om Karlstad där den årliga volymtillväxten är cirka fyra gånger högre än medelvärdet för landet. Där har även Sveriges hittills högsta uppmätta gran på drygt 49 meter vuxit.
– Även om omfattningen av studien är relativt begränsad ligger resultaten i linje med hypoteser som lanserats internationellt. Skulle resultaten från fiberlängdstudien visa sig vara mer generella, och gälla även för andra skogar med motsvarande skogsskötsel och goda växtbetingelser, kan det vara mycket värt, säger Armas Jäppinen, skoglig doktor och forskare vid institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper vid Karlstads universitet.
Studien har publicerats i en vetenskaplig artikei i tidskriften Holzforschung.