Smittat frö kan förklara diplodia

Bild för Anders Danielsson Written by Anders Danielsson On the
Skadliga svampar kan åka snålskjuts på frön och leva latent i värdväxter länge innan skador uppstår. Det kan vara förklaringen till utbrotten av tallsvampen diplodia på senare år, tror forskare vid SLU. Kunskapen ger hopp om metoder som kan stoppa skadegörare tidigt.

Annons
Annons

Under 2016 och 2017 rapporterades om oroande angrepp av tallsvampen diplodia i Uppland och Hälsingland. Nu tror forskare vid SLU i Alnarp att de kan ha kommit på hur svampen har spridits.
– Vår hypotes är att boven i dramat är infekterat tallfrö, säger Michelle Cleary som är forskare vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i ett nyhetsbrev från SLU.

Att svampar, sjukdomar och insekter kan följa med vid import av plantor och dylikt är välkänt, men skogsbruket har förbisett att även frön kan bära med sig skadegörare, skriver SLU i nyhetsbrevet.
– Det är troligt att angripet frö levererats till plantskolor. Där har de använts för att driva fram plantor som är koloniserade av den farliga svampen, säger Michelle Cleary.

Det kan dock dröja innan ett eventuellt utbrott sker. En svamp kan leva inuti värdväxten utan att orsaka några symptom på sjukdom förrän trädet exempelvis utsätts för torka. Då kan svamparna ändra sitt beteende och bli patogena, skriver SLU.
Till exempel förändrat klimat kan därför utlösa vilande sjukdomar. En sådan är alltså diplodia.

Den goda nyheten med upptäckten är att kunskapen om förorenade eller smittbärande fröer öppnar för möjligheter att bekämpa dem.
– Inom jordbruket har man metoder för att preparera fröerna, men för skogsbruket är det något nytt. Vi håller nu på att kartlägga hoten och hitta metoder för att behandla fröerna, berättar Iva Franic, också forskare på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, i nyhetsbrevet.
Tänkbara metoder att oskadliggöra till exempel svampar på frön kan vara behandling med värme och uv-ljus, säger hon.
– Vi är på god väg att minska riskerna med att få skadegörare via fröer och plantskolor.

Forskningen har gått snabbt framåt senaste tiden, enligt Michelle Cleary.
– I vårt laboratorium utvecklas nya verktyg för att upptäcka olika patogener genom att redan i fält kunna identifiera dem. Resultaten kan fås på några timmar i stället för att behöva vänta dagar eller veckor. Tekniken kan också tillämpas på plantskolor för att screena fröpartier och identifiera potentiella faror. Diplodia är ett av flera hot som kan avvärjas, säger hon.
Skogsnäringen är enligt henne intresserad av resultaten och Svenska skogsplantor är engagerade i forskningsprojektet.

Bilden: Tallplanta sannolikt drabbad av diplodia i Hälsingland 2017. Foto: Nils Frank/Skogsstyrelsen

Publicerad:
Bild för Anders Danielsson
Anders Danielsson
Redaktionssekreterare
  • Snart syns skogsbruket i storstäderna

    Med humor och sportreferenser vill kampanjen Skogslandslaget nå ut med kunskap om familjeskogsbruket till storstadsbor.
  • Annons
  • Forskare utvecklar fjärrstyrd markberedare

    En fjärrstyrd markberedare ska utvecklas av Skogforsk. Det finns flera anledningar till att man valt just en markberedningsmaskin.
  • Plockhuggare får skogspris

    Skogsägare Jan Bertilsson ställde om till hyggesfritt och anordnar kurser i ämnet. För det får han Naturskyddsföreningens skogspris.
  • Annons
  • Frivilligt avsatt areal oförändrad

    Arealen frivilligt avsatt skogsmark, cirka 1,3 miljoner hektar, var oförändrad 2021 jämfört med året innan.
  • Oroande upptäckt av plaster i skogsvatten

    Forskare har upptäckt höga halter av nanoplaster i vatten även i avlägsna skogslandskap. Det visar mätningar bland annat i Sverige.
  • Annons