Medan delar av Norrland har brottats med översvämningar, har stora delar av södra och mellersta Sverige upplevt torka som sätter spår i landskapet.
På många håll i södra Sverige har nederbörden stannat på mellan 60 och 80 procent av ett normalår, och i regioner som Skåne och Blekinge har siffrorna kretsat kring knappa 50 till 75 procent.
Fakta
Skogen och torkan – det säger skogsforskarna
- Två typer av torka: Marktorka uppstår när rötterna inte längre når fukten i marken. Vid atmosfärisk torka (extremt torr luft) tvingas träden stänga klyvöppningarna för att undvika att stammens vattenledningssystem kollapsar (kaviterar) av undertrycket.
- Granen mest utsatt: Träden klarar temperaturer runt 30 grader i tre veckor utan tillväxtförlust om det finns markvatten. Vid långvarig torka är det dock granen som uppvisar störst torkstress, jämfört med tall och vårtbjörk.
- Täta bestånd dricker mer: Högproducerande skog med stor biomassa förbrukar mest vatten. En hårdare gallring sänker vattenförbrukningen i beståndet, men måste vägas mot produktionsbortfallet.
- Ökad risk för barkborrar: Torkan sänker granens motståndskraft, vilket gör att det krävs färre borrar för att övervinna trädets försvar. Värmen ger dessutom insekterna en snabbare utveckling och ökar risken för att de hinner anlägga syskonkullar under högsommaren.
- Rotblöta krävs: Små regnmängder fuktar bara bladverket och avdunstar snabbt. Småskvättande kan till och med locka växternas rötter att söka sig till ytligare marklager, vilket ökar torkkänsligheten ytterligare. För återhämtning krävs ordentliga rotblötor.
För att förstå mekanismerna bakom årets ovanliga väder, det hydrologiska minnet och vad forskningen säger om framtidens somrar, har vi talat med René Capell, gruppchef och forskare vid SMHI:s hydrologiska forskningsenhet.
En tudelad sommar
Sverige har under sommaren varit kraftigt uppdelat. René Capell konstaterar att situationen har varit anmärkningsvärd i sin geografiska utbredning.
– Det är väldigt tydligt att sommaren har varit torr i södra Sverige och sedan blötare än normalt i norra Sverige. Det är slående att det är hela södra Sverige där vi har haft risk för vattenbrist, och det gäller i de allra flesta län för både ytvatten och grundvatten.
Capell understryker att torkan inte varit ett isolerat, lokalt fenomen.
– Det är inte så att det bara är enstaka regioner, utan hela södra Sverige är torrare än normalt. Det var också en återkommande fråga under sommaren när jag arbetade som vakthavande med de dagliga prognoserna, och det jag alltid pekade ut var just att extremen låg över så stora delar av landet.
När man tittar på SMHI:s avvikelsekartor framträder även ett annat tydligt mönster. Klimatförändringen är redan här.
– Om vi pratar om klimatförändringen är det en pågående process och vi kan faktiskt se det i facit redan nu. När man jämför kartorna över det nya och gamla normala ser man att det redan blivit blötare i norr och att vi får tydliga avvikelser i söder.
Missa inte:
Så kan klimatet börja självläka
Värme och torka – en dubbel bestraffning
Den utbredda torkan i Sverige är en del av ett större europeiskt mönster. Under sommaren 2026 har delar av Europa upplevt den allvarligaste torkan på många år, vilket bland annat resulterat i rekordlåga vattennivåer i stora europeiska floder och allvarliga störningar inom jordbruk och transport.
Ovanligt varma somrar med långa värmeböljor ökar avdunstningen kraftigt. Capell förklarar att detta skapar en snöbollseffekt för den hydrologiska balansen.
– Värmen är en förstärkande faktor när vi tänker på hur det påverkar markfuktighet, flöden i vattendrag och sjövattennivåer. Avdunstningen blir markant större. Det blir lite tårta på tårta – vi har fått mindre regn och sedan har vi också fått mer avdunstning för att det varit varmare än det brukar vara. Det är två faktorer som förstärker varandra i södra Sverige.
Läs även:
Vattendrag torkar ut i tysthet
När marken väl har torkat ut, uppstår dessutom fysiska barriärer som gör det svårare för naturen att ta till sig det regn som väl faller.
– Just den här effekten med att det blir svårare för marken att suga upp vattnet när det har varit torrt en längre tid, det är extra påtagligt på organiska jordar. Det finns trösklar för hur mycket vatten som kan tas upp. Om regnintensiteten ökar blir det en större andel ytavrinning. Har vi då den extra faktorn att det varit torrt så blir det extra svårt för vattnet att tränga in i marken.
Det hydrologiska minnet och trögheten i systemet
Många drar en lättnadens suck när höstregnen äntligen drar in. Men ur ett längre perspektiv är den kortsiktiga nederbörden sällan nog för att vända en djupgående torka.
– Något som jag tycker är extremt viktigt när man pratar hydrologi är just det hydrologiska minnet. Hur mycket vatten det finns i mark, vattendrag och sjöar är väldigt beroende av hur det har varit månaderna, och till och med åren, innan. Om vi går in i ett nytt år med ett underskott från förra året, då kommer det ta tid att ta igen det underskottet.
Capell drar en tydlig gräns mellan hur vi upplever vädret från dag till dag och hur marken reagerar.
– Det är en enorm skillnad mot vädret. Vädret får ju en ny atmosfär nästa dag, det kommer in nya luftpaket och så är det en ny situation. Men i marksystemet och grundvattensystemet finns det delar som tar väldigt lång tid att fylla på. Även om det har regnat nu de senaste veckorna är det absolut inte tillräckligt. Många bäckar i skogarna står fortfarande stilla. Det tar tid att fylla på igen om det tagit lång tid att tömma ut det.
För att återställa balansen i de djupare vattenmagasinen krävs betydligt mer än några veckors höstrusk.
– För att ge ett perspektiv, så kan man säga att man förmodligen behöver kanske ett eller två blöta vinterhalvår för att fylla på och komma tillbaka till normala nivåer efter en sådan här period.
Framtidens somrar och ökande konkurrens om vattnet
Klimatförändringarna innebär inte enbart att det blir varmare och torrare. Tvärtom pekar prognoserna på att den totala regnmängden under sommarhalvåret kommer att öka, men regnet kommer att falla på ett sätt som naturen har svårt att tillgodogöra sig.
– Den övergripande trenden som vi ser i klimatscenarierna är att det faktiskt kommer mer regn under sommarmånaderna. Men det kommer att komma på kortare tid eftersom det blir fler skyfall. Det påverkar hydrologin negativt, för då blir det mer avrinning direkt ut i vattendragen istället för att regnet långsamt fyller på mark och grundvatten.
Dessutom väntas vintrarnas karaktär förändras i snabb takt, vilket direkt påverkar tillgången på vatten när värmen väl slår till.
– Något som är lika tydligt som temperaturändringen är att vi får en annan fördelning på snömängderna under året, vilket direkt påverkar sannolikheten för torka. Vi får kortare snöperioder i och med att det blir varmare. Vårfloden och snösmältningen kommer att ske tidigare. Det betyder att vi får en längre barmarksperiod, och det ökar risken markant för torka senare under säsongen.
De hydrologiska förändringarna kommer att sätta stor press på både natur och samhälle. Ekosystemen drabbas omedelbart när lågflödena slår till i de mindre vattendragen.
– När det blir lägre flöden börjar vattendragen torka ut från de minsta bäckarna först. Det här får jättestora konsekvenser för ekosystemen. Fiskar och andra vattenorganismer tappar sitt habitat.
Samtidigt som tillgången på vatten under sommaren minskar, ökar samhällets och jordbrukets behov av detsamma.
Enligt ny forskning från SMHI beräknas det genomsnittliga årliga bevattningsbehovet för svenskt jordbruk öka med över 50 procent mot slutet av århundradet.
Det motsvarar omkring 900 miljoner kubikmeter vatten. En situation som bäddar för intressekonflikter.
– Vi lever i ett land som nyttjar vatten i stor utsträckning som resurs, för allt från dricksvatten till vattenkraft. En stor och växande faktor är också bevattningsbehovet för lantbruket. Det kommer att bli mycket hårdare konkurrens om de mindre vattenresurserna framöver, för bevattningsbehovet är ju som störst där vattentillgången är som minst.