Om du bara kan lämna en viss mängd virke är det kanske bättre att lämna 20 meter på varje sida utmed en viss sträckning — och inget alls utmed resten. I stället för att schablonmässigt smeta ut kantzonen tio meter på varje sida av hela bäcken.
Förslaget presenterades av Kristoffer Hylander på SLUs konferens Flora- och Faunavård. Det grundar sig på hans studier av vilka mossor som finns kvar utmed bäcken efter avverkning. Storleken på zonen har betydelse.
Men hur ska de som arbetar med avverkningen kunna avgöra var zonen ska vara bred?
—Till exempel där skogen är mer heterogen, svarar Kristoffer Hylander.
Hans studier har också något överraskande visat att det fanns lika många sorters mossor ute på hyggena och i den lämnade kantzonen som i skogen före avverkning. Men det är delvis andra mossor. De känsliga rödlistade arterna försvann helt på de undersökta hyggena medan hälften fanns kvar i hänsynsområdet två år efter avverkning.
—Men nu har jag fått tillfälle att inventera avverkningarna igen efter tio år och mycket få arter hade försvunnit. Utdöendeskulden verkar inte vara så stor här.
Text: Bengt Ek