Det svenska landskapet har förbuskats. Men det sly som ofta ses som ett bekymmer är en energiresurs med stor potential, skriver Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i ett pressmeddelande.
Vilka mängder biomassa det rör sig om och vinsterna med storskalig skörd av sly i landet har studerats i ett forskningssamarbete.
– Vinsterna av slytäkt handlar inte bara om ekonomiskt netto från en förnyelsebar energikälla, utan också om vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, vinster ur rekreationssynpunkt, nya arbetstillfällen och kunskapsexport, skriver forskarna.
Med sly menas i rapporten unga träd och buskar, ofta av lövtyp. Det handlar om slyvegetation som finns i kraftledningsgator, längs vägar och järnvägar, i övergivna åkrar och på betesmarker samt i skogsbryn.
Projektet har analyserat hela hanteringskedjan från avverkning till leverans av slyflis till värmeverk. Man har tittat på hur en mer omfattande slyskörd ska kunna bli verklighet. Och de slår fast att skördetekniken behöver utvecklas för att nå större avverkningskapacitet i klena bestånd.
Forskarna har tagit fram rekommendationer som beskriver när, var och hur slytäkt bör bedrivas för att minimera de negativa miljöeffekterna och hur det kan gynna biologisk mångfald.
Projektet har bekostats av Energimyndigheten. Det har genomförts av forskare med olika kompetenser från Skogforsk och SLU.
Fakta om slytäkt
Energiinnehållet i sly där skörd är möjlig är mellan 86 och 275 TWh. De största tillgångarna finns i södra och mellersta Sverige. Det är ekonomiskt och praktiskt realistiskt att skörda 5–10 TWh per år under de närmaste 10–20 åren.
Sly ger stort energinetto. Räknat från skörd till värmeverk får man ut 28 gånger den insatta energin.
Storskalig slyskörd kan troligen ge mellan 1 000 och 1 500 årsarbeten.
Publikationen Landsomfattande slytäkt – potential, hinder och möjligheter bygger på ett projekt genomfört på uppdrag av Energimyndigheten. Ladda ner rapporten på www.slu.se/slytakt.