Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Det är svårt, eller till och med omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Så skriver SLU själva i en konsekvensanalys beställd av Naturvårdsverket.
Klimatförändringarna är en tydligt påverkande faktor eftersom älgen mår sämre i ett varmare och torrare klimat, vilket påverkar reproduktionen negativt.
– Ett mål är att det ska finnas fler och tyngre kalvar än idag, men vi ser i stället färre och lättare kalvar. Det kommer knappast vara möjligt att nå dagens målnivåer för älgreproduktionen, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU och den som lett arbetet med konsekvensanalyserna, i ett pressmeddelande.
Trenden med en ökad andel blandskog kan vara positivt för älgarnas tillgång till föda, något som skulle kunna sänka betestrycket i skogen. Men forskarna menar att målen för betestryckets miskning är för högt satta.
– Våra analyser visar att älgstammens skulle behöva sänkas kraftigt för att nå målen, samtidigt som vi behöver öka mängden foder. Men det är bara enstaka procent av jägarna som vill ha färre älgar än idag och vi ser redan att jägarna inte uppfyller avskjutningsmålen. Det gör att älgstammen ökar igen, säger Fredrik Widemo.