Isabella Hallberg Sramek Jägmästarprogrammet på Skogshögskolan i Umeå får hård kritik i en enkät som Studierådet genomfört. Hundra studenter från jägmästarprogrammet har svarat och 30 procent av dem anser att studietakten på grundnivån är ”låg”, åtta procent anser att den är ”för låg”. 56 procent tycker att studietakten på grundnivån är ”lagom” och endast sex procent att den är ”hög”. Ingen ansåg att takten är för hög.
Kommentarerna i enkäten är inte nådiga: ”Generellt sett är det för låg nivå på hela programmet. Man kan utan problem läsa 150 procent och förmodligen mer samtidigt,” skriver en elev.
”Programmet går på halvfart, fattar inte hur det kan få vara så slappt som det är! Med normal studietakt hade programmet kunnat kortas minst ett läsår,” skriver en annan.
Vad gäller kvaliteten på undervisningen svarade 65 procent att grundnivån är ”mellan” och tolv procent att den är ”dålig”. 23 procent av de tillfrågade anser att undervisningen på grundnivån är ”bra”.
Även här är eleverna vassa i sin kritik. ”Ibland undrar man om det verkligen är universitet man läser på”, skriver en student. ”Dåliga lärare”, ”Det borde knappast klassas som universitetsstudier”, ”Man lär sig tyvärr ingenting” är andra omdömen. ”Var är de kvinnliga lärarna,” undrar en student.
Isabella Hallberg Sramek, jägmästarstudent och före detta ordförande för Studierådet i Skogshögskolans studentkår, tog initiativet till enkäten då hon själv tyckte att tempot och nivån på grundkursen var för låga.
– Jag är lite besviken på svarsfrekvensen på 25 till 30 procent, säger hon. Därför genomför vi en ny enkät med fler frågor om exempelvis pedagogiken. Den ska vi ha resultatet på i juni . Vi skickar också ut en enkät till branschen för att höra hur de upplever en nyutexaminerad jägmästare jämfört med andra yrken, som skogsmästare och biologer.
Isabella Hallberg Sramek efterlyser en mer varierande pedagogik som litteraturseminarier och praktiska övningar, samt att man ställer högre krav på eleverna på grundutbildningen.
– På grundnivån är det mycket föreläsningar och lite annan undervisningsmetodik. Det är mycket att bara sitta och ta in information. På avancerade nivån är det mer problembaserat lärande med ganska bra metoder.
Anders Alanärä som är dekanus och programansvarig på Jägmästarprogrammet håller med om att tempot på grundnivån är lågt och menar att det beror på stora studentgrupper.
– Det är ett dilemma i och med att vi har väldigt stora grupper de första tre åren med uppemot 80 studenter. Många lärare upplever att det är komplicerat och svårt att ha interaktiva övningar och egna uppgifter som studenterna ska få feedback på. Då faller man lätt in i traditionella föreläsningar.
Söktrycket till programmet har varit lågt och de senaste sex åren har det minskat med ungefär tio procent per år, förutom i år då ansökningarna gick upp med 30 procent, säger Anders Alanärä.
Kan det vara så att det låga tempot och nivån beror på att samtliga som söker kommer in och därmed blir grundnivån ganska låg?
– Så kan det vara. Men det
här med långsamt tempo måste sättas i relation till att det under första året är väldigt många
– mellan 30 och 40 procent – som kör på tentorna. Vi förstår inte riktigt kopplingen mellan låg studietakt och dåliga studieresultat, men vi måste ta hänsyn till det när vi lägger ribban svårhetsmässigt.
I enkäten får avsaknaden av praktik hård kritik. ”Vi har aldrig sett en skördare slutavverka, vi har aldrig sett en markberedare, få personer på jägmästarprogrammet har hållit i en motorsåg,” skriver en student. ”Jag tycker det är helt sjukt att vi går en femårig utbildning som dessutom är så yrkesspecifik och inte har någon praktik,” skriver en annan.
– Vi har exkursioner och tittar på många aspekter av skogen, men vi får sällan komma ut och göra övningar. Då känner man sig inte bekväm med till exempel inventeringsmetoder när man kommer ut på sommarjobb, säger Isabella Hallberg Sramek.
Anders Alanärä säger att man i höst kommer att sjösätta en helt ny grundkurs, där exempelvis inventeringsövningar kommer att finnas med. Studenterna kommer också att få läsa samhällsvetenskap, ekonomi, politik och statsvetenskap.
– Hela grundnivån görs om rejält med nya moment som vi känner att vi saknar i dag. Det blir också färdighetstränande moment.
Trots kritiken skulle 97 procent av studenterna som svarade på enkäten rekommendera utbildningen till andra.
Text: Lina Arvidsson
SKOGEN 5/2016