Fyra nya professurtjänster vid fakulteten för skogsvetenskap ska utveckla ämnet hållbar skogsskötsel. En femte tjänst är inom skoglig inventering och sampling. I den senare ingår att övervaka tillståndet i skogen. Här används bland annat fjärranalys och Riksskogstaxeringens data.
Satsningen är, enligt SLU, driven av de senaste årens utveckling där samhället ställer nya krav på hur skogarna nyttjas och sköts. Ett ökat intresse för nya skötselsystem samt anpassning till klimatförändringar spelar också in.
Frågan är vad professurerna kan tänkas innebära för det svenska skogsbruket? Vi ställde den till Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap på SLU.
– Man får se professurerna som driftiga motorer som leder till utfallet att vi får en bättre skogsskötsel i praktiken. De är toppen av triangeln som fylls på med doktorander och kunskap.
– Tänk inte på professor Balthazar som bara sitter på sin kammare och experimenterar. Dagens professorer är ute i verkligheten, tillägger han.
Det som händer på SLU sprids också som ringar på vattnet runt om i världen. Universitet rankas högt vilket bland annat beror på en riklig mängd publiceringar internationellt av vetenskapliga artiklar.
– Det glöms ofta bort att vårt universitet rankas som nummer ett i världen inom skogsbruk, som nummer tre inom lantbruk och på femte-sjätte plats inom ekologi, säger Göran Ericsson.
Fyra av tjänsterna ryms inom SLU:s finansiering. Den femte möjliggörs tack vare Skogssällskapets donation på tio miljoner kronor.