Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Slovakien finns en öppen webbplats om skogs- och viltförvaltning med namn på den som äger ett visst bestånd och fullständig skogsbruksplan inklusive rekommenderade åtgärder för tio år framåt. Även namn på förvaltare och ansvarig person anges, liksom inplanerade avverkningar och hur skadad skog ska åtgärdas framgår.
Det finns också uppgifter om ifall beståndet är en rik källa till föryngringsmaterial, som kottar, frön och plantor.
– Det kan också handla om skötselförslag av unga bestånd, som gallringsbehov per hektar, eller om trädslag och lokalitet passar bäst för naturlig eller artificiell föryngring, säger Igor Viszla som är projektsamordnare på Excellenscentret Lignosilva i Zvolen, där forskning bedrivs för pappers- och träindustri.
Ansvarig för webbpubliceringarna är Nationellt skogscentrum som i sin tur lyder under ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling. Den statliga kopplingen har betydelse. Skogsbruksplanen, som utgör faktabas för publiceringarna, bekostas nämligen av staten och därför är den en offentlig handling.
– Skogsägare har ingenting att invända. Informationen är begränsad till det nödvändigaste, säger Igor Viszla.
Tidigare kunde olika intressegrupper begära ut skogsbruksplaner enligt lagen om informationsfrihet. Nu har ett visst mått av byråkrati försvunnit.
För markägaren finns en poäng, enligt honom: Kartläggningen gör det enkelt att styrka att avverkningen följer lagen.
– Tidigare var det vanligt med klagomål som ofta visade sig obefogade. Det kom ständiga anmälningar om att avverkningar i specifika bestånd skulle verifieras. Nu kan alla själva se om en avverkning är laglig eller inte.
Till skillnad mot i Sverige har publiceringarna inte lett till kontrovers, men det beror enligt Igor Viszla inte på att det saknas spänningar mellan skogsnäring och miljöorganisationer.
– Näringen anser att skogarna förvaltas hållbart enligt beprövad vetenskap, något som ständigt ifrågasätts av miljöintressen, säger han.
Men webbpubliceringarna har tvärtom lett till en förenkling som Igor Viszla anser är positiv.
– Tidigare kunde olika intressegrupper begära ut skogsbruksplaner enligt lagen om informationsfrihet. Nu har ett visst mått av byråkrati försvunnit, säger han.
FAKTA / SLOVAKIENS SKOG
- 40% av Slovakien täcks av skog.
- Arealen är knappt två miljoner hektar och har ökat något sedan 1990 (1,8%).
- 65 procent är lövträd.
- Vanligaste trädslaget är europeisk bok (ca 35%), följt av rödgran (20%).
- Barrträd minskar på grund av barkborreskador och stormfällningar.
- Ägandet fördelas ungefär lika mellan statligt och privat, med viss övervikt för privat.
- 73% (drygt 1,4 miljoner ha) klassas som produktionsskog.
- Ca 18% sköts eller lämnas för att skydda mot skador eller olyckor, exempelvis erosion, laviner, flodbankar och vatten.
- Knappt 10% utgörs av kategorin skog för särskilda ändamål, d v s rekreation, jakt, utbildning, forskning samt viss naturvård.
- Naturvård förekommer inom samtliga kategorier.
- Andelen skog med någon typ av skydd inom Natura 2000 är nästan 60%.
Källa: Igor Viszla, Slovakiska skogskammaren
