— I det här fallet blir ett plus ett två, säger Magnus Petersson. Att markbereda ger visst skydd, att dessutom använda plantor med snytbaggeskydd ökar chansen för en lyckad föryngring. Han ser ett mekaniskt skydd med bra egenskaper som det ideala skyddet. Trots allt finns det problem med barriärskydden som Conniflex och BetaQ. Plantorna växer och skyddet hänger inte med, det är svårt att applicera vid hög fuktighet och sanden sliter på utrustningen. Likafullt gör Magnus Petersson bedömningen att Conniflex och BetaQ är de hetaste spåren just.
— Med BetaQ är det dessutom möjligt att ombehandla plantorna i fält med en ryggspruta, berättar Magnus Petersson Det har inte varit möjligt med andra preparat och skulle lösa problemet med att skyddet måste hålla under mer än ett år. Vi är i en spännande fas när det gäller plantutveckling, konstaterar han.
Svenska skogsplantor har köpt patentet och satsar nu stort på att utveckla dessa skydd vilket ger möjlighet att få ut mesta möjligt av skydden. I väntan på den utvecklingen får skogsägarna hålla tillgodo med de kemiska preparaten. Sedan permetrinet tjänat ut sin roll för många certifierade skogsägare står hoppet till Cyper Plus och Merit Forest. Tyvärr visar en uppföljning från SLU i Asa att skyddet av de nya kemiska preparaten är sämre än det gamla permetrinet.
— Cypermetrin och imidakloprid som är de aktiva substanserna har visat sig ligga i en klass för sig, med mer skador än permetrin, berättar Magnus Petersson och Kristina Wallertz. Bäst skydd uppvisar det än så länge otillåtna medlet Lambda-cyhalotin, fortsätter de.
Lambda-cyhalotin har högre giftighet och därför har Kemikalieinspektionen begärt in mer underlag om effekterna av preparatet innan man tänker godkänna det för användning i skogsbruket.
Andra välkända åtgärder för att minska trycket är större plantor och plantering under skärm. Extra försiktighet kan behövas under de närmaste åren. Den omfattande stormfällningen 2005 har skapat ett drömläge för snytbaggen. Det finns mat i överflöd.
— Vi kommer att få en mycket utdragen process, bedömer Magnus Petersson, SLU i Asa. Det blir förmodligen värre än vanligt.
Under 2005 har det funnits en utspädningseffekt eftersom hyggesarealen i stormområdet varit så mycket större än vanligt. De närmaste åren kan skogsbruket förvänta sig mycket mer skador. Det finns mat i överflöd och det är inte omöjligt att det kan leda till att det blir fler larver per vuxen snytbagge. Om slutavverk-ningsarealerna samtidigt minskar under 2007 och 2008 blir det ett hårt tryck på stormplanteringarna.
Text: Erik Viklund