Skrynkliga lakan efter nattens storm

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Det var inte många skogsägare eller tjänstemän i södra Sverige som sov gott när adventstormen slog till. Skulle de stiga upp på morgonen till ett nytt Gudrunlandskap? Liknande tankar fick norrländska skogsbrukare att skrynkla ihop lakanen lite senare under den blåsiga julstormen.

Trots återkommande oväder har de inte blivit vardag i skogsbruket. Vi räknar fortfarande med lugna nätter, i rent meteorologisk bemärkelse. Det var rimligt att göra det på den tid när dagens skogstänkande utvecklades. År 1923 var virkesförrådet i Götaland 325 miljoner kubikmeter. Knappt 80 år senare sträckte sig 862 miljoner kubikmeter mot de stormiga skyarna. Och 1923 var andelen gran 33 procent, år 2001 44 procent. Siffrorna visar att vi nu får se rejäla stormskador som en del av vardagen.

Annons
Annons

 
Gudrun fick en del skogsbrukare att börja planera skötseln lite mer stormsäkert. De vill nu släppa upp mycket löv på gudrunhyggena och Södra har tagit tag i lövodlandet. Andelen fröträdställningar har minskat dramatiskt efter 2005. Det talas också om tidiga gallringar medan de där allt för sena grangallringarna har blivit tabu på riktigt de senaste sju åren.
 
Ändå har stormarna långt ifrån blivit en naturlig del av skogsbrukandet. I det stora hela sköter vi skogen som förr. Ett skäl till detta är säkert att skogsbruket till stor del styrs av yrkesfolk som stöder sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Och fram till år 2005 var forskningen om skogsskötsel i en stormig miljö mycket begränsad.
 
Därför är det intressant när Erik Valinger och Jonas Fridman på SLU nu lagt fram den första forskningen om blandskogen som stormskydd. Det visar sig att de skötselmetoder som man redan talat en del om har ännu större effekt än många trott. Som kort omloppstid: En granskog som var 30 meter hög löpte 50 procents risk att skadas under Gudrun. Vid 15 meter var risken bara sju procent. Eller att inte bara sätta gran: Ren granskog löpte dubbelt så stor risk att blåsa ner som tall. Eller att bygga blandskog: Med uppåt 30 procents lövinblandning i gran minskade skaderisken till hälften.
 
Men även med sådan skötsel kommer skog att blåsa ner. I en god organisation hör överraskningar till vardagen. Stormen och isen och snön måste in i skogsbruksplanen, standardkontrakten, virkesprismodellerna, maskinutvecklingen – men framför allt i vår planering och våra förväntningar på skogens utveckling. Tänk den dag du vaknar  efter åtta timmars god sömn, tittar ut på nattens nedblåsta träd och det första du tänker är:
–Nu tar jag en kopp kaffe.
 
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Annons
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons